lästips – Sida 2 – Cathrins bokskåp

Att göra hemma. Läsutmaning.

Jag läste tyska i högstadiet och gymnasiet, som jag gick ut från 1993 (himmel). Jag läste även en sommarkurs på universitetet 10 poäng, 1997 tror jag. Och i dagarna har jag för första gången läst en roman på tyska: Kaffee und Zigaretten av Ferdinand von Schirach.

Jag minns när jag för första gången läste en bok på engelska. Det var i femman, och boken var Pippi på de sju haven. Jag minns inte vad den heter på engelska. Jag hade nog kunnat hitta en bok jag var mer motiverad att läsa, men det bestämdes över mitt huvud av lärare och bibliotek. Idag läser jag böcker obehindrat på engelska. Ord jag får slå upp är oftast arkaiska uttryck, facktermer, slangord eller ord som H. P. Lovecraft hittat på själv och som aldrig riktigt fäste i språket.

Så bra kommer jag nog aldrig att bli på tyska – inte med mindre än att jag flyttar dit ett tag. Men jag har alltså tagit mig igenom en hel bok. Jag fick slå upp en hel del, men med ordbok i mobilen är det enklare än någonsin. Det förekommer verbformer som jag inte skulle kunna använda själv. Men jag vågar säga att jag tagit till mig boken.

Jag har försökt läsa på tyska förut. I bokhyllan står ett exemplar av Hermann Hesses Der Steppenwolf, som jag daterar till någon Sturm und Drang-period på gymnasiet. Det är väl då hågade brukar plocka upp den? Jag strandade på någon av de första sidorna. Den boken finns även på svenska, lika oläst, i hyllan.

Boken är inhandlad på Lohrs Pocket MedMera, som har en hylla med utländska böcker. På engelska, tyska och franska. Böcker på dessa originalspråk ingår även i Lohrs läseklubb. När jag berättade att jag läst ut den undrade bokhandlare Ines Lohr om jag inte vill vara med i tyska bokcirkeln, men det vore nog att ta mig vatten över huvudet. Jag berättar inte hur länge jag hållit på att läsa den… Att genomföra det med en bok per månad vore inte möjligt för mig.

Av Ferdinand von Schirach har jag tidigare läst (på svenska) Brott, Skuld och Fallet Collini. När jag köpte boken för nästan ett år sedan fanns den inte på svenska, men den kommer på svenska i maj 2020 på Lindelöws bokförlag, med titeln Kaffe och cigaretter.

Liksom många av von Schirachs tidigare böcker rör den sig kring frågor om brott och skuld. Den har mycket självbiografiskt material, och exempel från von Schirachs karriär som advokat. Berättelsen är uppbyggd av korta, rapsodiska kapitel som tillsammans bildar en komplex väv av betraktelser och berättelser. Jag tycker personligen mycket om det här sättet att berätta, som kräver lite extra av läsarens associationer. Det påminner mig om Olga Tokarczuks Löparna, fast med en självbiografisk vinkel. Jag kan varmt rekommendera en läsning – fast jag förstår den som vill vänta på den svenska översättningen.

Författarsamtal med Augustin Erba

Nu på torsdag, 14 november kl 18.30, kommer författaren och jornalisten Augustin Erba till bokhandeln Lohrs Pocket MedMera i Göteborg för ett författarsamtal. Augustin Erba har tidigare skrivit romanerna Ensamhetens broar och Blodsbunden, och är nu aktuell med Snöstorm, som handlar om ”minnen, lycka, kärlek men även sorg”. Huvudpersonen Tomas möter en gammal kärlek, Livli, som en gång krossat hans hjärta, på ett stillastående tåg, och tas tillbaka till sin studenttid. Jag tycker att boken verkar jättespännande, och ser fram emot att lyssna på Augustin Erba. Vi ses på Mötesplatsen för seniorer, Karl Gustavsgatan 65, vid Kapellplatsen i Göteborg.

Källa: Inês Lohr och Wikipedia

Uppdatering: Här är Lohrs Pocket MedMeras Facebookinlägg för kvällen ifråga.

The Artist’s Way – Lev kreativt

Jag arbetar just nu med en klassiker inom skrivande: The Artist’s Way (1992) av Julia Cameron. På svenska finns den i en ny utgåva med titeln Lev kreativt (2019).

Jag har arbetat mig genom boken tidigare, för ungefär fem år sedan. Sedan kom livet emellan, vi hade hantverkare hemma några veckor och jag tappade bort min dagliga morgonrutin med skrivande. Och nu försöker jag återerövra rutinen.

Jag har som mål att skriva varje dag, men jag är bara på vecka 2 än så länge och vill inte uttala mig om hur det går än så länge. Två veckor är för lite för att etablera en vana, tror jag.

Boken innehåller en metod på tolv veckor, där du ska skriva tre sidor varje morgon – morning pages, morgonsidor på svenska – och varje vecka ha en ”konstnärsträff” – artist date – med dig själv. Jag har haft min första idag och varit en stund på Kronhusbodarna, ett kulturcentrum i centrala Göteborg, och sett smycken, keramik och *hrmmm* Göteborgs Choklad och Karamellfabrik. En ”konstnärsträff” jag inte får ha för ofta.

Oktoberbarn av Linda Boström Knausgård

Jag har skrivit om Oktoberbarn av Linda Boström Knausgård på SkrivarSidans bokblogg. Läs inlägget här.

Bild: Irene Svensson Räisinen, SkrivarSidan

Hjärngympa, skapande och träning

Vad menar vi vanligtvis när vi säger hjärngympa? För mig, och kanske många fler, har det en klang av saker att sysselsätta sig med som kräver kreativitet och minne. Som till exempel korsord, sudoku och pussel. Jag tror att det är vanliga sysselsättningar, och att det ställer krav på de som sysslar med det. Krav på ett annat sätt än att sitta med mobilen eller se på teve.

En annan form av hjärngympa är, givetvis, läsning. Att läsa en bok ställer krav på koncentration, arbetsminne och fantasi. Det övar dessutom upp ditt ordförråd och din empatiska förmåga. Att läsa en bok skapar ett lugnt rum där en nyhetstext stressar och skapar oro.

Att skriva själv är ett sätt att formulera sig och sina tankar som jag verkligen kan rekommendera för den som vill utmana sig. Andra förslag på kreativa sysselsättningar är att skapa kläder, att sticka eller virka, att laga mat eller att odla. Det är något mycket tillfredsställande med att se något växa fram under ens händer och ens blick. Och att kunna visa upp det för andra är också en viktig del, att vara stolt över det man gjort.

Jag har under hösten läst Hjärnstark av psykiatrikern och författaren Anders Hansen, och dessutom sett hans faktaserie Din hjärna i fem avsnitt på SVT (finns på SVT Play). Där berättar han att nya forskningsrön visar att det viktigaste för att bättra på minnet och kreativiteten är att röra på sig. Så lite som en kort promenad kan göra stor skillnad. Jag har installerat en stegräknare på min telefon för att få koll på hur mycket jag rör på mig – det har blivit mindre på senare tid på grund av hälsoläget. Men med ökad medvetenhet om hur viktigt det är tror jag att jag får prioritera upp promenader. Och vågar jag inte gå ute i verkligheten pga yrsel kanske jag kan gå på löpbandet på gymmet.

Jag har förresten tänkt läsa Anders Hansens senaste bok Skärmhjärnan också. Tv-serien berörde även de ämnena lite, med hur mobilerna blir beroendeframkallande och hur vår önskan att få likes bottnar i vårt ursprung i stamgrupperingar på den tiden vi var jägare och samlare, och hur uteslutning från gruppen ledde till döden.

Tusen och en natt ute nu!

Nu har novellantologin Tusen och en natt kommit från tryckpressarna! I antologin ges sagorna från Tusen och en natt ny gestalt i form av noveller inom fantastik – science fiction, fantasy och skräck. Min novell, Källarbarn, är inom skräckgenren. Boken är utgiven av Sofi Poulsen och Darkness Publishing.

Visst är omslaget fint, med en oljelampa på ett enfärgat grönt fält. Omslaget är skapat av Ulrica Edvinsson Sundin.

Om du vill läsa boken kan du köpa den av mig för 199 kr plus eventuell frakt (bokhandelspris 249 kr). Kontakta mig via kontaktformuläret, via Messenger eller via DM på Instagram.

Studiecirkel Osebol hos Lohrs Pocket MedMera

Lohrs Pocket MedMera har i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan en cirkel med författaren Marit Kapla och hennes bok Osebol. Osebol är en 811 sidor tjock polyfon diktberättelse från byn Osebol i Värmland, som Marit Kapla kommer ifrån. Den bygger på intervjuer med i stort sett alla vuxna invånare i byn, fyrtiotvå stycken, som berättar historien om de hus de bor i och sina liv. Fram träder en bild av människors sorg, glädje, oro och humor.

Under studiecirkeln kommer Marit Kapla att läsa hela boken högt för oss. Första tillfället var igår, och det var magiskt att höra Marit Kapla läsa högt ur sin bok. Boken finns även som ljudbok med författaruppläsning, och det hördes att författaren var mycket bekant med materialet och van att läsa högt ur den. Hon berättade också att hon gör en turné där hon läser högt tillsammans med en musiker.

Här kan du läsa mer om studiecirkeln. Det går bra att komma enstaka gånger, eller resten av gångerna, efter anmälan till Lohrs Pocket MedMera.

På bilden läser Marit Kapla för oss.

Tågsemester dag 6-7: Wien/München

Sjätte dagen av tågsemestern tog vi tåget från Wien till München runt lunchtid. Den sträckan tar ungefär fyra timmar, och går genom ett riktigt naturskönt landskap. Vi satt bekvämt och rullade fram mellan alpstugor och berg. Vi anlände i München vid 15-tiden och letade reda på vårt hotell. Efter att vi lämnat väskorna på hotellet hittade vi ett ställe med uteservering och åt korv med potatisstomp och surkål, med tillsats av bacon. Efter maten gick vi tillbaka till stationen och åkte på en hopon-hopoff buss. Tyvärr hade vi missat den sista långa turen för dagen, utan åkte bara i stadskärnan. Vi avslutade dagen med gelato och sedan läsning på hotellrummet.

Under den här delen av resan, Wien och München, läste jag Stefan Zweigs självbiografi Världen av igår från 1941 – lämpligt nog, eftersom den till största delen utspelar sig i Wien och Bayern. Det är en fantastisk fresk över Europa från ca 1890 när Stefan Zweig gick i skolan, fram till 1941 när boken kom ut och Stefan Zweig dog i exil i Brasilien.

Nästa dag gick vi upp tidigt, åt frukost på hotellet och gick sedan tillbaka till busshållplatsen vid Hauptbahnhof. Vi åkte den delen av den långa bussturen som gick utanför centrum, till BMW Welt och OS-byn, som vi nyligen hade sett i den välgjorda tv-serien The little drummer girl, baserad på John Le Carres klassiska roman.

Vi kom tillbaka in till stan, bytte runda och åkte till Münchens konstkvarter, Pinakotheke. Vi började på Alte Pinakothek, med de äldsta tavlorna. Vi såg bland fantastiskt mycket annat medeltida kyrkokonst, Albrecht Dürer, Leonardo da Vinci, Rubens, Rembrandt. Museet var enormt och det fanns inte en chans att gå igenom det vid ett besök.

Neue Pinakathek var för närvarande stängt (sommaren 2019) så vi gick efter att ha delat på en bit Apfelstrudel med både grädde och vaniljsås till Pinakothek der Moderne. Det är museet för 1900-talskonst och innehåller bland mycket annat tavlor från modernism och expressionism, särskilt många verk av Picasso och Max Beckmann. Här fanns även en tavla av Paula Modersohn-Becker, som jag just läst en bok om i Lohr Pocket MedMeras läseklubb: Härligt är att leva här : Paula M. Beckers liv, av Marie Darrieussecq.

På kvällen åt vi bayerska specialiteter på Ratskellers uteservering. Jag åt Sauerbraten med Knödel. Det var en härlig kväll och en bra avslutning på en lång dag. En lustig detalj är att överallt annars på vår resa var ”ein grosses Bier”, en stor öl, 0,5 liter – men i München var det en liten, och en stor var en liter.

Bild från Ratskeller Prunkhof av Christoffer Monell.

Tågsemester dag 2: Berlin dag 1

Nu är vi hemma igen efter en och en halv veckas tågsemester i Tyskland och Österrikes huvudstad Wien. Bitvis höll vi ett högt tempo – vi besökte till exempel Tysklands fyra största städer på en vecka. (Berlin, Hamburg, München och Köln är rätt svar på den frågan.) Jag tänkte nu i en serie inlägg på bloggen berätta om hur vi har haft det och vad vi har gjort. För vi har verkligen hunnit göra mycket. Jag har åkt nattåg för första gången i mitt liv. Dels mellan Malmö och Berlin, dels mellan Berlin och Wien. Det var märkliga turer.

Mellan Malmö och Berlin ingick en färjetur mellan Trelleborg och Sassnitz, där vi utnyttjade tiden till att äta buffé och handla lite. Sedan stod vi länge stilla på en bangård i Sassnitz, innan vi på småtimmarna rullade vidare mot Berlin, där vi anlände 06.15. Vi tog oss vidare direkt med S-Bahn till vårt hotell på Karl Liebknecht Strasse, nära Alexanderplatz. När vi kom till hotellet vid 7-tiden på morgonen hade vi sådan tur att de hade ett rum vi kunde få checka in på direkt. Vi vilade en kort stund – natten hade nämligen varit ganska sömnlös – duschade sedan av oss Interrail-dammet och åt fin hotellfrukost.

Första dagen tillbringade vi några timmar på Stasimuseet. Vi tog U-Bahn – tunnelbana – först till Frankfurter Allee, som trots vad museet skriver inte är bästa hållplatsen. Vi tog oss ner i underjorden igen och åkte till Magdalenenstrasse, där museet ligger precis vid uppgången. Vi hade löst dygnsbiljett på kollektivtrafiken redan på Hauptbahnhof på morgonen. 7 € kostar den, och det åkte vi lätt för denna första dag.

Stasimuseet ligger på ett stort område som helt var tillägnat underrättelsetjänsten i DDR. Vi kom dit ganska snart efter att de öppnat vid 10. De övriga besökarna var främst skolklasser och turister. För ett par Euro extra kunde vi ta med oss varsin audioguide på svenska på turen. Det var klart värt pengarna – den var mycket informativ och mestadels var den på bra svenska.

Museet var uppdelat efter teman, som till exempel Stasis anställda, Stasis informatörer, spionutrustning – kameror dolda i till exempel knappar och fågelholkar ingick i utställningen. Andra våningen på museet var ministerns våning – fast på den tiden kallades den första våningen, och första våningen kallades övre bottenvåning, för givetvis ska ministern sitta på första våningen. Den våningen såg ut som om ministern bara gått ut och tagit en kaffe, och vi kände igen miljöerna från tv-serien Weissensee, som ju handlar om en familj som är Stasihögdjur. På översta våningen handlade utställningen om DDR:s fall och hur Stasidokument fortfarande pusslas samman efter att ha körts i dokumentförstörare.

Efter museet tog vi U-Bahn till Prenzlauer Berg där vi åt lunch i solen på en uteservering och sedan tog en promenad. Vi gick in i Zionskirche och läste om hur kyrkan och församlingen varit en del av motståndet både på 1940-talet mot nazisterna (Dietrich Bonhoeffer arbetade i kyrkan) och på 1980-talet mot DDR.

Vi tog spårvagnen till Friedrichstrasse, bytte till S-Bahn igen. Jag åkte tillbaka till hotellet och vilade några timmar, medan maken tog sig till Topographie des Terrors och gick igenom utställningen utomhus, som jag inte orkade förra året. När han kom tillbaka till hotellet gjorde vi oss i ordning och åkte till restaurangen Yafo på Gormannstrasse, som vi fått tips om i den trevliga boken Berlin för foodisar av Sara Berg, som vi skaffat på Lohrs Pocket MedMera före avresan. Vår trevliga svenska servitris tipsade om kvällens specialitet: långkokt lamm på hummus. Vi beställde också en sallad på grillade kronärtskockor och squash, och en tomatsallad. Allt med mycket chili. Efter maten, som var både jättegod och mycket, gick vi tillbaka till hotellet (inte långt) och kände oss mycket nöjda med vår första dag i Berlin.

Vi tågluffade ju även förra sommaren. Läs de inläggen med start här, juli 2018.

(Foto av Stasi Museum: Christoffer Monell)

Ny antologi från poeter.se!

Äntligen kommer den nya antologin från poeter.se! Årets tema var Existensialism. Titeln är: Allt är inte SVART VITT En poesiantologi om att vara eller inte vara – människa. Boken är 208 sidor och innehåller nästan 200 dikter av poeter.se:s medlemmar. Jag medverkar med en dikt.

Jag har beställt några exemplar till mig för försäljning. Jag ämnar sälja dem för 150 kr plus eventuell frakt. Kontakta mig via kontaktformuläret vid intresse!

Allt gott inför sommaren önskar jag er, kära läsare! Ät lagom mycket glass och läs minst en bok. Varma hälsningar, Cathrin