Hjärngympa, skapande och träning

Vad menar vi vanligtvis när vi säger hjärngympa? För mig, och kanske många fler, har det en klang av saker att sysselsätta sig med som kräver kreativitet och minne. Som till exempel korsord, sudoku och pussel. Jag tror att det är vanliga sysselsättningar, och att det ställer krav på de som sysslar med det. Krav på ett annat sätt än att sitta med mobilen eller se på teve.

En annan form av hjärngympa är, givetvis, läsning. Att läsa en bok ställer krav på koncentration, arbetsminne och fantasi. Det övar dessutom upp ditt ordförråd och din empatiska förmåga. Att läsa en bok skapar ett lugnt rum där en nyhetstext stressar och skapar oro.

Att skriva själv är ett sätt att formulera sig och sina tankar som jag verkligen kan rekommendera för den som vill utmana sig. Andra förslag på kreativa sysselsättningar är att skapa kläder, att sticka eller virka, att laga mat eller att odla. Det är något mycket tillfredsställande med att se något växa fram under ens händer och ens blick. Och att kunna visa upp det för andra är också en viktig del, att vara stolt över det man gjort.

Jag har under hösten läst Hjärnstark av psykiatrikern och författaren Anders Hansen, och dessutom sett hans faktaserie Din hjärna i fem avsnitt på SVT (finns på SVT Play). Där berättar han att nya forskningsrön visar att det viktigaste för att bättra på minnet och kreativiteten är att röra på sig. Så lite som en kort promenad kan göra stor skillnad. Jag har installerat en stegräknare på min telefon för att få koll på hur mycket jag rör på mig – det har blivit mindre på senare tid på grund av hälsoläget. Men med ökad medvetenhet om hur viktigt det är tror jag att jag får prioritera upp promenader. Och vågar jag inte gå ute i verkligheten pga yrsel kanske jag kan gå på löpbandet på gymmet.

Jag har förresten tänkt läsa Anders Hansens senaste bok Skärmhjärnan också. Tv-serien berörde även de ämnena lite, med hur mobilerna blir beroendeframkallande och hur vår önskan att få likes bottnar i vårt ursprung i stamgrupperingar på den tiden vi var jägare och samlare, och hur uteslutning från gruppen ledde till döden.

Den andra hjärnan

Jag har läst ett par böcker om den andra hjärnan, vår tarmbiota. Det vill säga bakterierna som lever i vår tjocktarm. De hjälper oss att bryta ner det vi äter, de avgör vad vi vill ha att äta. De avgör vilken vikt vi har. Och ny forskning pekar på att de avgör hur vår hjärna mår också.

Dr David Perlmutters bok Skydda din hjärna handlar om hur ny forskning pekar på att tarmbiotan avgör om vi kommer att drabbas av depression och ångest, autism och Alzheimers sjukdom. Han ger oss tips om vad vi kan äta för att göda ”rätt” bakterier. Till stor del handlar det om att minska intaget av kolhydrater, framför allt socker och vitt mjöl. Det vi istället ska öka är syrade grönsaker som surkål och kimchi, och yoghurtkultur. Han varnar också för antibiotika och handsprit. Han ger tips på hur en veckomatsedel kan se ut, och ger tips om vilka livsmedel vi bör äta mer av.

I Happy Food. Om hur mat och lycka hänger ihop av Niklas Ekstedt och Henrik Ennart får vi en sammanfattning av forskningsläget av vetenskapsjournalisten Henrik Ennart och enkla recept från stjärnkocken Niklas Ekstedt. Boken har sedan jag köpte den hunnit komma i en andra upplaga. Happy Food har ett lättsammare, mer konkret anslag än Skydda din hjärna: mer handfasta tips om mat och kombinationer av mat som är välgörande för tarmens bakterier.

Som det står i Happy Food tyder forskningen på att epidemin av psykisk ohälsa hänger ihop med västerländsk mat och livsstil. Då känns det ju positivt att höra att det går att påverka. Jag ska gå igenom recepten i Happy Food och sedan ta en titt i kylskåp och köksskåp. Fundera på vad jag skulle må bättre utan.

Båda böckerna är rekommenderad läsning om du som jag har problem med både tarmarna och måendet. Vad skulle påverka min kropp till det bättre, minska inflammationer och sötsug? Det är klart värt att undersöka med dessa böcker i handen.