juni 2019 – Cathrins bokskåp

Ny antologi från poeter.se!

Äntligen kommer den nya antologin från poeter.se! Årets tema var Existensialism. Titeln är: Allt är inte SVART VITT En poesiantologi om att vara eller inte vara – människa. Boken är 208 sidor och innehåller nästan 200 dikter av poeter.se:s medlemmar. Jag medverkar med en dikt.

Jag har beställt några exemplar till mig för försäljning. Jag ämnar sälja dem för 150 kr plus eventuell frakt. Kontakta mig via kontaktformuläret vid intresse!

Allt gott inför sommaren önskar jag er, kära läsare! Ät lagom mycket glass och läs minst en bok. Varma hälsningar, Cathrin

Två böcker av Kristina Suomela Björklund

Jag har läst två böcker av Kristina Suomela Björklund. Dels första delen i fantasyserien om Azoria som är skriven för ungdomar och heter Azoria: Återkomsten, dels Karne: Skriet från häxberget som är skräck för vuxna. Azoria: Återkomsten har jag fått som recensionsexemplar, och Karne: Skriet från häxberget har jag fått rekommenderad, och varit nyfiken på.

Det är två händelsetäta böcker, och i båda är steget mellan ”verklighet” och ”dröm” kort. För båda böckerna, trots att de tillhör genren fantastik, inleds i vad vi skulle kunna kalla vår ”vanliga” värld.

Karne: Skriet från häxberget handlar om Märit, som jobbar på ett förlag som ska ge ut en bok om häxprocesserna i Ångermanland på 1600-talet och blir indragen i en mängd mystiska skeenden, som kommer att hota hennes tillvaro. Boken är suggestiv med mycket syner och drömmar, och beskriver hur alla Märits sinnen långsamt förvrids. Märit kommer att befinna sig i två olika tidsåldrar, där hennes handlingar i den ena tiden också får konsekvenser i den andra.

Boken om Karne innehåller mycket fakta om häxprocesserna och om 1600-talsmanualen för häxjägare: Häxhammaren. Min uppfattning är att författaren har satt sig väl in i sitt ämne. Och att huvudpersonen, Märit, är inblandad i att framställa in bok om häxprocesserna är ett smart drag för att få berätta mycket historiska fakta.

Azoria: Återkomsten är en bok med spännande handling, som borde intressera unga läsare. De kan säkert identifiera sig med den unga huvudpersonen Mira, som undan för undan upptäcker kungariket Azoria. Eventuellt kan bokens format avskräcka ovana läsare – den är drygt 450 sidor lång, och är den första delen i en planerad serie.

Nu kommer jag att söka rätt på andra böcker av Kristina Suomela Björklund, med start med Bakom väggens dörrar och Inom cirkeln.

Tio år i församlingen

På påsken i år var det tio år sedan jag hittade vägen till Vasa församling. Det är lätt att komma ihåg, eftersom det var den dagen som kyrkans hundraårsjubileum firades med pompa och ståt. Halvvägs in i mässan smög jag mig in, och såg andra halvan från en plats vid ett bord längst bak.

I hela mitt liv har jag känt en dragning till kyrkan. Jag har alltid velat vara en del av en församling, och lära mig mer om tro.

Efter det har mycket hänt. Jag har i många år deltagit i firandet av högmässan, och varit del av Gudstjänstgrupp 5. Jag hjälpte i många år till att koka soppa en stund varannan till var tredje torsdag. Jag har varit med i kören. Jag har varit med i kyrkorådet, och senare församlingsrådet.

Jag har fått många nya vänner, i olika åldrar och med olika bakgrund. Jag har lärt mig mängder om kristen tro. Och min barnatro har befästs och blivit tryggare.

Jag vill dela med mig av en dikt ur min diktsamling Blessyrer från en lång väg hem på detta ämne.

Omsluten
Där Du fann mig
Där jag var

På alla sidor
Vippor som gräset
Behövdes Någon som sade
Ja
Ja ja ja ja

Bok Vasakyrkan 100 år 1909-2009 copyright Göteborgs Vasa församling

Kurs hos Monica Ivesköld, Milord Inspiration

Jag har under våren gått onlinekursen ”Skapa attraktiva nyhetsbrev, bloggar och inlägg i sociala medier” hos Monica Ivesköld, Milord Inspiration. Jag vill ta chansen att berätta om den för er som följer min blogg. Kanske är det någon av er som själv vill gå kursen?

För mig var det främst avsnitten om bloggar och sociala medier som lockade. Jag har ju bloggat i ett drygt år nu, och ville gärna få både inspiration och vägledning om hur jag ska tänka när jag skriver blogginlägg. Nyhetsbrev ligger fortfarande lite i framtiden för mig, tror jag – ifall jag skulle få fler som prenumererar på bloggen kanske jag skulle börja med nyhetsbrev.

Bloggande är en ganska ensam sysselsättning – även om jag är lyckligt lottad och ibland får respons av er läsare så blir det mest när vi ses i verkliga livet. Så att få veta hur en så erfaren bloggare som Monica Ivesköld resonerar kring bloggande är i sig mycket intressant. Och att få ta del av hennes modeller för att skapa lyckade inlägg och serier av inlägg är guld för en fortfarande (trots allt) mindre van bloggare – jag har ju bloggat nu i ett år och tre månader.

Kursen är i huvudsak i form av korta och längre filmer. Deltagaren får länkar till effektiviseringsverktyg och se på film hur de praktiskt används. Det gör kursen oerhört konkret och praktiskt inriktad. Jag har tidigare gått kurs hos Jorun Modén på Författarkurs.se med inriktning på respons på texter av typ blogginlägg, Skriv som en journalist. Den kursen gick jag senhösten 2017, och den blev avgörande för mitt beslut att börja blogga. Nu ville jag våren 2019 ha inspiration och verktyg, och därför gick jag Monica Iveskölds kurs.

Med mina nya verktyg frågar jag mig vad ni, mina läsare, vill läsa mer av på bloggen. Varför inte ställa frågan till er, tänker jag. Jag tror själv att det ni helst vill läsa är boktips och nyskrivna dikter. Men jag är öppen för vad ni har att säga mig. Ni kan kontakta mig genom kommentarsfältet, genom ett meddelande till mig direkt, eller – varför inte – om vi ses ute på stan.

Dikt om skrivande

Jag har skrivit en dikt om skrivande, som jag ser på det. Om att arbeta med en text, och förbättra den i en cirkulär rörelse av omläsning och omskrivande. Det är något jag önskar mig inför sommaren 2019. Det, och ett lagom varmt väder.

Process

Hur även de grå småstenarna
Vässade
Mot varandra, med
Kraft och uthållighet
Kan blänka
Som ord

Jag ville
Ägna min uppmärksamhet
Bli till en kämpe
För allt jag ville viska om

Där till och med värken
Värderas
Som smekningar
Åtskilligt
Som inte vill tiga
Inte stilla, utan i rörelse

Som väljer det som flyger
Präntat på lager av hud
Visar mot hjärtat
Med en bokstav
Som spiller över brädden

Allt jag fått lära mig av Tara Westover

Till senaste bokcirkelsträffen hos Lohrs Pocket MedMera läste vi den hyllade bästsäljaren Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Boken har lovordats bland annat av Bill Gates på Goodreads.

Allt jag fått lära mig (engelska originaltiteln är Educated, utbildad) är en skildring av en svår och mycket ovanlig uppväxt. Tara och hennes sex syskon växte upp i en familj av preppers på landsbygden i Idaho. Familjen hade förråd av konserver, bensin och vapen, och ständigt packade ryggsäckar vid sängen – ifall de måste fly under natten. De hölls borta från skolan, och fick istället hjälpa till i faderns skrotfirma med hårt och farligt arbete. Familjen är mormoner, men med en egen tolkning av tron. Faderns, och storebror Shawns, tankevärld upptas mycket av begrepp som synd, och man är viss om Guds beskydd. Detta leder till att man svetsar på bränsletankar som sitter fast i bilar, och kör bil på nätterna i snöstorm – Gud är ju på familjens sida. Tyvärr får nonchalansen verkliga och svåra konsekvenser för flera av familjemedlemmarna, eftersom man inte tror på sjukhusvård utan behandlar med hemgjorda homeopatiska dekokter.

Tara försöker länge bryta sig loss och få en skolutbildning. Hon läser på egen hand in grundskolan och gör prov för att antas till Brigham Young University i en kvotgrupp för hemskolade – och kommer in. Tyvärr leder det till svåra konflikter med familjen. Familjens inre liv är präglat av svek och ilska. Tara diagnosticerar på en kurs i psykologi sin far som bipolär och paranoid. Jag känner igen mycket från den bok om konspirationsteorier som jag nyligen läste: Allt är en konspiration av Kent Werne. Läs vad jag skrev om den här.

Allt jag fått lära mig är en lysande skildring av en uppväxt utanför det vanliga, av en ung kvinna som mot alla odds erövrar språket och kunskapen. Jag skulle gärna läsa mer av Tara Westover i framtiden. Och jag rekommenderar den varmt till dig som vill ha en bok att diskutera i till exempel en bokcirkel.