Studiecirkel Osebol hos Lohrs Pocket MedMera

Lohrs Pocket MedMera har i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan en cirkel med författaren Marit Kapla och hennes bok Osebol. Osebol är en 811 sidor tjock polyfon diktberättelse från byn Osebol i Värmland, som Marit Kapla kommer ifrån. Den bygger på intervjuer med i stort sett alla vuxna invånare i byn, fyrtiotvå stycken, som berättar historien om de hus de bor i och sina liv. Fram träder en bild av människors sorg, glädje, oro och humor.

Under studiecirkeln kommer Marit Kapla att läsa hela boken högt för oss. Första tillfället var igår, och det var magiskt att höra Marit Kapla läsa högt ur sin bok. Boken finns även som ljudbok med författaruppläsning, och det hördes att författaren var mycket bekant med materialet och van att läsa högt ur den. Hon berättade också att hon gör en turné där hon läser högt tillsammans med en musiker.

Här kan du läsa mer om studiecirkeln. Det går bra att komma enstaka gånger, eller resten av gångerna, efter anmälan till Lohrs Pocket MedMera.

På bilden läser Marit Kapla för oss.

Imorgon uppläsning

Välkomna imorgon klockan 12.30 till onsdagssalong på Frivilligcentralen Oscar, Linnegatan, Göteborg. Tillsammans med gruppen Dikt och verklighet – den här gången bestående av förutom mig Mariette, Gunilla, Ingrid och Birgitta – läser jag nyskrivna dikter. Det ska bli roligt att prova dem inför en publik! Pausmusik av Hans på piano.

Rummet är rymligt och det är högt i tak. Välkomna!

På bilden en nittiotalsklassiker av Ulrika Hydman Vallien, med det vackra namnet Open Minds. Jag tänker att det är passande för tillfället.

Årets Reading Challenge

En svår fråga varje år är hur många böcker jag ska utmana mig själv att läsa för nästa år. 2018 hade jag satt målet på 156 böcker (tre per vecka) och jag har uppnått 192 – det vill säga att jag slog det rejält. Frågan är om jag ska välja ett högt, jämnt tal och försöka läsa 200 böcker för 2019 års Reading Challenge. Tacksam för input och förslag.

Andra siffror: 47 018 sidor har det blivit. En ökning med 397 sidor sedan 2017.

Bild: Shelfie på hyllan närmast läsfåtöljen. (Romaner G-H)

I have read 192 of 156 books for the 2018 Reading Challenge! What should I read next? http://www.goodreads.com/user_challenges/10753618

Om Lohrs läseklubb

Nu i november behöver iallafall jag lite extra läsning. Om du också tycker om att sitta i soffan med en kopp te och en bok skulle jag vilja ta tillfället i akt att tipsa om Lohrs läseklubb. Det är ett lånebibliotek på Lohrs Pocket MedMera, en underbar bokhandel och mötesplats vid Kapellplatsen i Göteborg. Jag skulle faktiskt vilja gå så långt som att säga att bokhandeln är Kapellplatsens själ och hjärta. Det är definitivt som ett andra hem för mig.

Som medlem i Lohrs läseklubb har du möjlighet att låna ca 70 titlar på ett år, fram till 31 augusti 2019. Medlemskapet kostar 399 kr och vid läsårets slut får du behålla en bok. Du får dessutom 15 procents rabatt på det ordinarie boksortimentet.

Böckerna omfattar allt från romaner och spänning till biografier och fakta. Hela listan hittar du här. Några exempel är Oostende 1936 av Volker Weidemann, som jag bloggat om på SkrivarSidan; Malström av Sigrid Rausing som är en fantastisk bok om vad missbruk gör med en familj; Kvinnan i fönstret av A. J. Finn som är finalist till Best Mystery & Thriller och Best Debut Author på Goodreads Choice Awards 2018; sista delen i Vindens skugga-serien av Carlos Ruiz Zafon; Den oändliga familjen av Cilla Naumann som besöker Lohrs Pocket MedMera imorgon kväll 15 november 2018. Och de senaste böckerna av Håkan Nesser, Theodor Kallifatides, Isabel Allende, Lena Einhorn, Jonas Gardell och många fler. Det är bara ett snabbt urval av de många böcker som finns till låns i Lohrs läseklubb 2018.

På bilden ser du nedre delen av bokhyllan. Vi ses kanske nån regnig dag när du behöver boktips eller nåt att läsa?

Plötsligt bestämde jag mig

Före sommaren fick jag frågan om jag ville ta över som cirkelledare för vår bokcirkel på Frivilligcentralen Oscar, som vi har som studiecirkel hos Sensus. Jag tvekade, eftersom jag bara har varit med i cirkeln en termin och tänkte att det måste finnas någon som har varit med längre, med fler upparbetade poäng så att säga, som gärna vill ta över. Totalt har vi varit åtta deltagare i cirkeln.

Så resonerade jag i juli och hade bestämt mig för att tacka nej, till förmån för någon annan. Så kom jag till Oscar den första fredagen i månaden, som är när vi brukar ses och prata i en timme om den bok vi läst. Den här gången skulle den förra cirkelledaren avtackas. Som vanligt var jag där i väldigt god tid, och blev erbjuden en kopp kaffe av Anders. Han berättade lätt bekymrat för mig att ingen hade visat intresse för att leda cirkeln. Och innan jag hade hunnit tänka alltför många varv på det sade jag: ”Jag kan göra det.”

För visst verkar det spännande att vara cirkelledare? Att komma med lite bokförslag och tips, att administrera (även om jag måste lära mig allas namn lite bättre) och att vara ”tvungen” att vara på plats varje gång – att vara väntad. Jag tror faktiskt att jag är på en plats i mitt liv där jag kan klara av det här just nu.

Så nu sitter jag här med en deltagarlista som ska fyllas i, en lista på de senaste sextio böckerna (motsvarande drygt fem år) som gruppen har läst, och med uppgift att kontakta de i gruppen som inte var där förra fredagen och berätta vilken bok vi ska läsa. Det blir Emma Clines Flickorna, på föslag från en cirkelmedlem som var bättre förberedd än jag. Jag har redan läst den i en annan bokcirkel, och då hade vi ett bra samtal om den, så jag tror att det kan bli bra.

Jag tar gärna emot fler förslag på bra bokcirkelsböcker i komentarerna, om någon har en bra diskussionsbok på lager!

Långsamma dagar i Göteborg

Den här veckan har vi haft några långsamma dagar i Göteborg. Vi hade en lång kvälls färd hemåt från min brors familj som vi hälsade på i Stockholm: tåget hem tog sju timmar istället för de vanliga drygt tre, på grund av ett signalfel i Katrineholm. Jag hann läsa hela bokcirkelsboken Mödrar och söner av Theodor Kallifatides, så jag hade inte så ont av att sitta där. Toaletter och AC fungerade, så det var bara en rullande fåtölj för mig – förutom när vi stod stilla.

Aktiviteter på Stadsmuseet

Nu har vi tillbringat några lugna, långsamma dagar på hemmaplan i Göteborg. Vi har haft lite schemalagda aktiviteter trots allt. Min syster hade hittat spännande aktiviteter på Göteborgs Stadsmuseum. Efter en välförtjänt sovmorgon på torsdagen, dagen efter vår sena hemkomst, var vi på stadsvandring om Göteborgs försvar på 1600- och 1700-talet. Vandringen gick från museet, första stopp Kämpebron, via Stora bommen vid platsen för dagens hovrätt, residenset och slutade vid Esperantoplatsen. Totalt en tur på ungefär en timme och en kvart. En riktigt spännande berättelse, rekommenderas!

Fredag förmiddag var vi på ”sittning” på stadsmuseets innergård. Vi fick höra berättelser om brott och straff i det gamla Göteborg, om bödlar och rackare, om var avrättningar ägde rum och vad verkställningen av straffen kostade de dömda. Totalt ett miniföredrag på omkring 40 minuter.

Här är schemat för återstående vandringar och sittningar i sommar. Ingår i entréavgiften eller årskort (100 kr/år för samtliga Göteborgs stads museer). Fri entré upp till 25 år och över 65 år.

Bokcirkel

Fredag eftermiddag var jag på Frivilligcentralen Oscar på bokcirkel. Vi pratade om Kallifatides bok Mödrar och söner, som jag ju hade läst precis nyss. Vi som var där (tyvärr bara tre personer) var eniga om att det var en finstämd, känslig, kärleksfull skildring av relationen mellan en vuxen son och hans mor, och där Greklands historia under 1900-talet vävdes in på ett naturligt och förtjänstfullt sätt. En av oss hade blivit inspirerad att ta reda på mer om historien. I centrum i berättelsen står ett besök av författaren hos hans 92-åriga mor i Aten, också där långsamma dagar centrerade runt kaffe på balkongen och en stilla promenad. Kaffet, som är det enda författaren får hjälpa modern med, följs av den obligatoriska spådomen i sumpen. En jättefin bok som vi rekommenderar!

Litteraturturism

Vi har varit ute och tågluffat i sommar. Vi kom hem tryggt igen förra fredagen, efter tio dagar på rutten Gbg – Köpenhamn – Berlin – Prag – Dresden – Hamburg – hem. Endast en försening att tala om – vi kom iväg femtio minuter sent från Prag, knappt värt att nämna. Vi hade platsbiljetter och hotellrum bokade hemifrån, så det var ett tryggt medelålders resande. Vi hade till och med ett par restaurangbokningar i Prag gjorda i förväg efter rekommendationer.

I Prag visade det sig att vårt hotell låg i samma kvarter som författaren Franz Werfel bodde 1903 till 1912. Det är min man som går och läser på fasader – något jag är tacksam för. Jag läste En kvinnas blekblå handskrift (1941) i mars förra året. Den kom ut på svenska på Ersatz 2016, och det var en helt makalös bok. Som det står på baksidestexten: ”en studie i bitterljuv kärlek och ett skoningslöst porträtt av en manlig opportunist”. Den var med i förra årets läseklubb hos Lohrs Pocket MedMera, och den är verkligen rekommenderad läsning om åren som föregick andra världskriget.

Jag återkommer till mer litteraturturism från vår resa senare.

Bokslut efter en litterär vecka

Veckan som gick har varit kortare än den vanliga arbetsveckan för många, eftersom måndagen var Annandag påsk. Vi tillbringade påsken hos mina föräldrar, och stannade även till i Tranås hos makens släkt.

Ni som följer mig på Facebook och Instagram (@cathmonell) vet att jag är med i Litterära konsulters utmaning för april. Utmaningen är att varje dag skriva en kort text om ett ord, utan att nämna detta ord eller några synonymer. Jag gillar den här typen av utmaningar, jag tycker att de skapar utrymme för lekfullhet och kreativitet i vardagen. Tyvärr brukar det vara svårt för mig att orka med dem (eller komma ihåg att göra dem) varje dag eller de flesta dagarna. Med denna utmaning har jag i alla fall bara missat en dag av åtta så här långt.

Den här veckan har jag också haft två träffar med min poesigrupp på Oscar. Vi är sex damer som ses varannan tisdag och läser egna och andras dikter för varandra. Vi sågs i onsdags utöver vår vanliga tid, och diskuterade formerna kring våra diskussioner. Ibland måste man ju ta tid för att prata om formen: hur vi ska kunna hålla oss till ämnet mer och fördela tiden jämnare mellan oss som är med. Sådant som blir viktigt i en grupp där man är ganska olika. I fredags var jag också på bokcirkel. Vi hade läst Helena Thorfinns roman Den som går på tigerstigar, som är den fristående fortsättningen på Innan floden tar oss.

I fredags fick jag så två olika förslag på omslag till min kommande diktsamling från Emelie på Type & Tell. Det var helt enkelt två jättefina förslag, och jag skulle gladeligen använda vilket som helst av dem. Om jag får säga så när de utgår från mina egna fotografier. Nu har i alla fall vi tittat på dem här hemma över helgen, och jag ska meddela vilket jag vill ha. Ännu en milstolpe som har passerats! Den jättefina bilden på mig har tagits av Martin Jonsson.

Jag skrev också i början av veckan en kort novell för Stockholmsförfattarnas bildtävling, men har redan fått beskedet att det inte blev mitt bidrag som vann biljett till Litteraturkryssningen. Jag är glad för den snabba återkopplingen, och är redan på väg till nästa uppgift. Helgen har dock erbjudit tid för återhämtning.