Tips: Det svenska popundret på SVT Play

Vi har sett en teveserie som var en magisk nostalgitripp – och jag pratar inte om Vår tid är nu. Det svenska popundret är en serie program om musik som velat nå ut internationellt, och musiken som har gjort just det. Från 1950-talet fram till i år. Spoiler: det är inte bara de artister man väntar sig.

En sådan här sak kan väl vara mysig i novembermörkret innan adventsmyset tar vid och det blir ljusare. Följ gärna hashtaggen #novembernjutningen på Instagram för mer härliga höstsaker att göra.

Det svenska popundret – Avsnitt 1:

https://www.svtplay.se/video/24061466/det-svenska-popundret/det-svenska-popundret-sasong-1-en-magisk-afton-i-april?cmpid=del:an:11-13-2019:det-svenska-popundret:pla:lp-app

The Artist’s Way – Lev kreativt

Jag arbetar just nu med en klassiker inom skrivande: The Artist’s Way (1992) av Julia Cameron. På svenska finns den i en ny utgåva med titeln Lev kreativt (2019).

Jag har arbetat mig genom boken tidigare, för ungefär fem år sedan. Sedan kom livet emellan, vi hade hantverkare hemma några veckor och jag tappade bort min dagliga morgonrutin med skrivande. Och nu försöker jag återerövra rutinen.

Jag har som mål att skriva varje dag, men jag är bara på vecka 2 än så länge och vill inte uttala mig om hur det går än så länge. Två veckor är för lite för att etablera en vana, tror jag.

Boken innehåller en metod på tolv veckor, där du ska skriva tre sidor varje morgon – morning pages, morgonsidor på svenska – och varje vecka ha en ”konstnärsträff” – artist date – med dig själv. Jag har haft min första idag och varit en stund på Kronhusbodarna, ett kulturcentrum i centrala Göteborg, och sett smycken, keramik och *hrmmm* Göteborgs Choklad och Karamellfabrik. En ”konstnärsträff” jag inte får ha för ofta.

Igår kväll Matteuspassionen i Vasakyrkan

Igår kväll hade vi besök i Vasakyrkan av Utrecht Student Kör och Orkester, USKO. De framförde Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach (BWV 244) i sin helhet. Det var en mycket imponerande konsert.

Sångare och musiker var otroligt skickliga. Det måste verkligen vara som ett maratonlopp att framföra detta långa oratorium. Allt som allt var vi där i 3 h 15 min, inklusive en paus som väl blev snarare en halvtimme än en kvart som det var sagt.

Solisterna hade fina röster och mycket inlevelse i handlingen, som följer Matteusevangeliets kapitel 26 och 27, om Jesus sista dagar. USKO har tre verk av Bach de spelar på ett rullande schema på påsken: Matteuspassionen, Johannespassionen och h-mollmässan.

Vilken förmån det är att få ta del av en sådan här konsert gratis i vår församlingskyrka. Jag hoppas att kör och orkester kände sig välkomna och vill komma tillbaka till oss. Det var roligt att se att det var många i bänkarna, jag hoppas musikerna var nöjda med det.

Titta på ”USKO Openingskoor Matthäus-Passion” på YouTube. Inspelningen verkar vara från senaste gången de framförde Matteuspassionen, och är inte från Vasakyrkan:

Konsertbesök – Tomas Andersson Wij

Förra veckan gjorde jag en kraftansträngning och gick på konsert på Göteborgs konserthus, trots trötthet och stukad fot. Konserten var med Tomas Andersson Wij. Han sa under ett av sina långa mellansnack att Göteborgs konserthus är bästa konserthuset i landet, och det gillar vi i publiken.

Vid ett annat tillfälle berättar han att han nyligen firat 20-årsjubileum som artist, och när han får en stor applåd säger han att det är värt en applåd, ”så ute som det har varit att vara en kille med gitarr de senaste tjugo åren”.

Tomas Andersson Wijs texter går lätt att relatera till för mig som är född på 70-talet och uppvuxen i en medelstor stad i Sverige. De miljöer han målar upp i sina sånger kommer jag ihåg från min uppväxt och det är lätt att relatera till bilder av skolan och kompisarna.

Just nu har Tomas Andersson Wij en ny skiva ute. Den heter Splitter och innehåller material som skrivits tidigare. Dels sådant som skrivits till andra artister, dels sådant som inte passat in på tidigare skivor. Jag har lyssnat på den hemma, och den har en stillsam och vemodig ton. Flera av låtarna spelades också under konserten.

Sammantaget är jag väldigt glad att jag gick. Det var en helgjuten och ärlig kväll där Tomas Andersson Wij bjuder på sig själv och personliga, men allmängiltiga, historier. Jag tror att publikens uppskattning också gick fram. Bland det Tomas Andersson Wij berättar under kvällen är att han hade sin första konsert, och sin första publik i Göteborg.

Här är en länk till att se underbara Blues från Sverige på Youtube. Texten är så fantastiskt lågmält humoristisk och samtidigt vemodig, och målar en väldigt träffsäker bild av Sverige. Jag älskar rader som: ”Jenny limmar på webbdesignern/som var popstjärna 92”. Låten kommer från Stjärnorna i oss från 2004 och var ett av extranumren på konserten.

Hela kyrkan sjöng

Vi var i Vallerstad kyrka på annandagen och sjöng advents- och julsånger med Vallerstad Vokalensemble, Ingemar Hjerten på cello, Fredrik Alf på piano och liturg Petra Regnstrand. Vi har hittat den här programpunkten i det blad med alla gudstjänster i jul i Östergötland som mina föräldrar fått i brevlådan. Och jag ville vara med på någon av Petras gudstjänster i jul. Vi är gamla skolkamrater med ett gemensamt musikaliskt förflutet i Platens pipare, och vi var med på hennes prästvigning i juni.

Vi var på plats en halvtimme innan, eftersom slätten utanför Skänninge är en totalt vit fläck på kartan för mig. Trots att jag är uppvuxen i Östergötland har jag aldrig varit här förut. Varför skulle jag? På den tiden tog vi bara bussen till Linköping då och då. Staden hade sin lockelse – inte landet. Google maps hjälper oss dock att hitta rätt, och vi klarar det på första försöket.

Kyrkan badade i solsken, och där inne repeterade vokalensemblen. Vi tog ett försiktigt varv på kyrkogården, eftersom det var is och mycket halt. Kyrkogården var vacker, med en staty som påminde oss om Bo Setterlinds dikt om den gamle odalmannen: Döden tänkte jag mig så. Därefter sätter vi oss i kyrkbänken och njuter av repetitionen.

När klockan slår elva är vi väl ett trettiotal i kyrkan. Jag sjunger så starkt jag kan. Jag njuter av att sjunga och de flesta av psalmerna är välbekanta. Några exempel är Bereden väg för Herran, Hosianna, Det är en ros utsprungen, Ej upplysta gårdar och Dagen är kommen.

Vi åker tillbaka till Motala lätta i sinnet efter en trevlig timme, och tänker på Petras ord om att Gud kommer till oss hela tiden, och att portarna som ska öppnas är i våra hjärtan.

Bilden föreställer snideri från Vallerstad kyrka. Lubeckarbete, 1400-tal viskar en av kyrkobesökarna till mig när jag fotograferar.

Reklam för julens konserter och gudstjänster

Jag vill passa på så här i veckan som leder oss fram till första advent och kyrkoårets början att göra reklam för julens konserter och gudstjänster i Vasakyrkan, Göteborg. Vi börjar på fredag och lördag med Chalmers sångkörers sedvanliga julkonserter fredag kväll och lördag lunch. Sedan lördag kväll sjunger vi gemensamt med kyrkans körer, musiker och orgel in advent. Sedan som vanligt högmässa på söndag förmiddag.

Du kan (förhoppningsvis, jag är inte helt klar på om detta funkar att klistra in) se hela programmet här. (Nedladdning)

(Bild: Vasa församling)

FN-dagen i Högsbo kyrka

Igår onsdag firade vi FN-dagen i Högsbo kyrka. Det var ett program med stor bredd och stort djup. Vi fick uppleva mycket musik, både sång a capella och duetter med instrument. Flera sjöng egenskrivna sånger. Dessutom framfördes musik av Lars Winnerbäck, Bob Dylan, Beatles och en sovjetisk vissångare. Vi fick höra rap om att sakna sina föräldrar, och se en väldigt energifylld ung tjej dansa solo.

Vi var också flera som läste egna dikter. Bland annat tre av oss från Dikt och verklighet på Frivilligcentralen Oscar. Förutom jag var det Gunilla Nilsson och Ingrid Winblad. Jag läste ur min samling Blessyrer från en lång väg hem, fyra dikter specifikt om min väg till kyrkan. Utöver oss från Oscar läste kvällens konferencier, prästen Lotti Sharif, egna nyskrivna dikter.

Spontant avrundade Lotti kvällen med att konstatera att: ”Det här måste vi göra om!” Och det var en fantastisk kväll, där deltagarna spände över många generationer, och olika stilar inom musik och poesi. En kväll med otrolig stämning och energi. Tack för att vi fick komma och vara med!

(Foton:Christoffer Monell)