Göteborg Film Festival 2021

Det här året har jag kunnat se fler filmer på festivalen än någonsin tidigare. Tack vare att filmerna endast går att streama får jag ta del av dem hemifrån min soffa. Jag är så tacksam.

Förra året, innan pandemin kom till Sverige, gick jag faktiskt på Göteborg Film Festival på bio. Jag såg några filmer på Göta, Roy och Biopalatset. Men det var förknippat med stor stress att sitta i salongen. Tidigare än förra året var det många år sedan jag gick på festivalen. Jag har inte orkat.

Hittills, på festivalens nionde dag, har jag sett fjorton filmer. Mest nordisk film. Jag skriver en lista längst ner i inlägget med vilka filmer jag sett och har kvar att se.

Om jag fick önska, skulle det även nästa år vara möjligt att se filmer digitalt.

Filmer jag har sett: Tove (Finland, om Tove Jansson) , The Killing of Two Lovers (USA) , Aalto (Finland, dokumentär om Alvar och Aino Aalto) , Undine (Tyskland), Rosa’s Wedding (Spanien) , Persona Non Grata (Danmark), Never Gonna Snow Again (Polen), Time to Pause (Storbritannien, om pandemin och möten), Slalom (Frankrike), Molecules (Italien, om Venedig under pandemin), Gritt (Norge) , The Father (Storbritannien/Frankrike), En runda till (Danmark), MLK/FBI (USA, om hur FBI skrämdes av och avlyssnade Dr Martin Luther King Jr)

Kvar att se: Sweat (Polen/Sverige), Knackningar (Sverige)

Novelltävling ”Upp i det blå” från Lohrs Pocket MedMera

Fantastiska bokhandeln Lohrs Pocket MedMera på Kapellplatsen i Göteborg utlyser en novelltävling. Temat som novellen ska tolka är ”Upp i det blå”. Novellen får vara maximalt 5000 tecken på 1,5 radavstånd.

Du kan vinna ett fint pris från Novellix. Lohrs Pocket MedMera lägger gärna ut den vinnande novellen på hemsidan och bjuder in till högläsning av den efter pandemin.

Vässa pennor och tangentbord och börja skriva! Novellen mejlas till sigrid@pocketmedmera.se senast den 28 februari 2021.

Långt kvar till mars – ny dikt

En nyskriven dikt apropå något som jag hörde i helgen. Talaren utgick från en dikt av Anna Greta Wide, som skriver ”Men nu är det mars”.

I våra liv idag känns det som om det är långt kvar till mars. Det är långt kvar till hoppet. Varje dag översvämmas vi av dödssiffror och nya restriktioner. Vi vet ännu inte om vi får se våra nära och kära till jul, som bara är drygt två veckor bort. Tillvaron är osäker och dyster. Om detta handlar min dikt.

Långt kvar till mars

Tre mörka månader

Trösten utom räckhåll

Tror vintern stannar kvar


Ett avstånd i våra kläder

Paus i våra andetag

Söker symptom

Redan så rädd

Omtanke i coronatider – lästips

Jag är ju van att vara hemma större delen av tiden, på grund av bristande ork . Men just nu tvingas många andra ovana till samma sak.

Jag vill dela frilansjournalisten och skrivarvännen Kerstin Rauserks debattartikel i Göteborgs-Posten om vikten av att tänka på sina medmänniskor i coronatider. Här är en länk: http://www.gp.se/1.26243885

Följ Krisinformation för de senaste åtgärderna och information: https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/handelser-och-storningar/20192/myndigheterna-om-det-nya-coronaviruset

Ta hand om er alla där ute. Bit inte familjen utan ta det lugnt. Det kommer att gå över.

Upday har sammanställt en lista med tips på hur man tacklar hemmakarantän och pratar med barnen om smitta. https://news.upday.com/sv/sa-klarar-du-hemmakarantanen/

Läsning i coronatider: Nu är allt vi har

Jag var i början av mars på tyst retreat på Styrsö. Tid i tystnad är för mig tid för läsning och reflektioner – förutom tidebönerna och mässan vi hade tillsammans.

På retreaten läste jag Robert Erikssons bok Nu är allt vi har (2016). Robert Eriksson är pastor och föreståndare i Betlehemskyrkan här i Göteborg.

Nu är allt vi har – det är en titel som känns brännande nu i coronatider. Det är enligt författaren receptet på att känna sig verkligt levande. ”Varken det förflutna eller framtiden existerar ”, står det på baksidan. Boken tar avstamp i Predikaren i Bibeln – verser från Predikaren omger de olika delarna av Nu är allt vi har. ”Tomhet, idel tomhet, allt är tomhet.” Predikaren känns lätt som en väldigt dyster bok, men det argumenterar Eriksson mot.

I centrum av boken står att göra det som är ens sanna identitet. ”Hur skulle mitt liv se ut om jag inte arbetar och umgås med mina närmaste för att bli älskad, utan för att jag redan är älskad?” Svaret på det är vår sanna identitet. Och, som Robert Eriksson påminner oss: vi är redan älskade.

Robert Eriksson levandegör en kväll på Ullevi med Foo Fighters – den legendariska där Dave Grohl föll av scenen. ”Så skört är livet. Och det vet vi alla innerst inne.” Desto starkare blir känslan när Grohl kommer tillbaka till scenen och fansen, och man får dela den stunden. Robert Eriksson ger även i andra böcker exempel på populärkultur när han pratar om tro: till exempel Hungrigt hjärta (2018), där utgångspunkten är låtar av Bruce Springsteen. Den står på min att läsa-lista.

Men visst är det nyttigt att påminnas om att leva mer i nuet – så här i livet med hotande sjukdom mer än någonsin. Och jag är glad för att ha Robert Erikssons bok som sällskap när jag begränsar mina kontakter.

Författarsamtal med Augustin Erba

Nu på torsdag, 14 november kl 18.30, kommer författaren och jornalisten Augustin Erba till bokhandeln Lohrs Pocket MedMera i Göteborg för ett författarsamtal. Augustin Erba har tidigare skrivit romanerna Ensamhetens broar och Blodsbunden, och är nu aktuell med Snöstorm, som handlar om ”minnen, lycka, kärlek men även sorg”. Huvudpersonen Tomas möter en gammal kärlek, Livli, som en gång krossat hans hjärta, på ett stillastående tåg, och tas tillbaka till sin studenttid. Jag tycker att boken verkar jättespännande, och ser fram emot att lyssna på Augustin Erba. Vi ses på Mötesplatsen för seniorer, Karl Gustavsgatan 65, vid Kapellplatsen i Göteborg.

Källa: Inês Lohr och Wikipedia

Uppdatering: Här är Lohrs Pocket MedMeras Facebookinlägg för kvällen ifråga.

Skrivkväll på Stadsbiblioteket

Ikväll har jag varit på skrivinspirationskväll på Göteborgs Stadsbibliotek, i samarbete med Folkuniversitetet. Ledde kvällen gjorde författaren och lektören Johan Carle.

Johan Carle ledde oss i olika skrivövningar, med flödesskrivning som utgick från en rad ur en bok av poeten Maria Wine, som han plockade från hyllan. Vi fick skriva korta dikter och läsa för varandra. Och vi fick starta med två ord, fylla i ett eget och skicka papperet mellan oss två och två – som när vi var barn på skolgården, sa mitt sällskap på kursen.

Nästa skrivkväll på Göteborgs Stadsbibliotek är den 17 september. Läs mer här.

Här är dikten som jag hastigt skrev. Hoppas ni gillar den.

Poetik

Lämna öppet

Möjligheternas tyranni

Som att bryta samman

Åskmolnet över staden

Diktens omgång

Hem till orden

Studiecirkel Osebol hos Lohrs Pocket MedMera

Lohrs Pocket MedMera har i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan en cirkel med författaren Marit Kapla och hennes bok Osebol. Osebol är en 811 sidor tjock polyfon diktberättelse från byn Osebol i Värmland, som Marit Kapla kommer ifrån. Den bygger på intervjuer med i stort sett alla vuxna invånare i byn, fyrtiotvå stycken, som berättar historien om de hus de bor i och sina liv. Fram träder en bild av människors sorg, glädje, oro och humor.

Under studiecirkeln kommer Marit Kapla att läsa hela boken högt för oss. Första tillfället var igår, och det var magiskt att höra Marit Kapla läsa högt ur sin bok. Boken finns även som ljudbok med författaruppläsning, och det hördes att författaren var mycket bekant med materialet och van att läsa högt ur den. Hon berättade också att hon gör en turné där hon läser högt tillsammans med en musiker.

Här kan du läsa mer om studiecirkeln. Det går bra att komma enstaka gånger, eller resten av gångerna, efter anmälan till Lohrs Pocket MedMera.

På bilden läser Marit Kapla för oss.

Tio år i församlingen

På påsken i år var det tio år sedan jag hittade vägen till Vasa församling. Det är lätt att komma ihåg, eftersom det var den dagen som kyrkans hundraårsjubileum firades med pompa och ståt. Halvvägs in i mässan smög jag mig in, och såg andra halvan från en plats vid ett bord längst bak.

I hela mitt liv har jag känt en dragning till kyrkan. Jag har alltid velat vara en del av en församling, och lära mig mer om tro.

Efter det har mycket hänt. Jag har i många år deltagit i firandet av högmässan, och varit del av Gudstjänstgrupp 5. Jag hjälpte i många år till att koka soppa en stund varannan till var tredje torsdag. Jag har varit med i kören. Jag har varit med i kyrkorådet, och senare församlingsrådet.

Jag har fått många nya vänner, i olika åldrar och med olika bakgrund. Jag har lärt mig mängder om kristen tro. Och min barnatro har befästs och blivit tryggare.

Jag vill dela med mig av en dikt ur min diktsamling Blessyrer från en lång väg hem på detta ämne.

Omsluten
Där Du fann mig
Där jag var

På alla sidor
Vippor som gräset
Behövdes Någon som sade
Ja
Ja ja ja ja

Bok Vasakyrkan 100 år 1909-2009 copyright Göteborgs Vasa församling

101 ord – snart deadline

Jag sitter och knåpar på en dikt till 101 ord. Uppgiften är att skriva 101 ord om staden man bor i. Deadline är den 31 maj.

Min text känns inte så jättesolig utan handlar om en stad som vill visa upp en positiv och osann bild.

Jag har som plan att vara klar med min dikt på tisdag. Då ska jag läsa den för min provpublik: diktgruppen Dikt och verklighet på Frivilligcentralen Oscar.

Här är en länk om ni vill skriva om er stad. Läs mer här:

http://www.101ord.se/delta/