målande – Cathrins bokskåp

The Artist’s Way – Lev kreativt

Jag arbetar just nu med en klassiker inom skrivande: The Artist’s Way (1992) av Julia Cameron. På svenska finns den i en ny utgåva med titeln Lev kreativt (2019).

Jag har arbetat mig genom boken tidigare, för ungefär fem år sedan. Sedan kom livet emellan, vi hade hantverkare hemma några veckor och jag tappade bort min dagliga morgonrutin med skrivande. Och nu försöker jag återerövra rutinen.

Jag har som mål att skriva varje dag, men jag är bara på vecka 2 än så länge och vill inte uttala mig om hur det går än så länge. Två veckor är för lite för att etablera en vana, tror jag.

Boken innehåller en metod på tolv veckor, där du ska skriva tre sidor varje morgon – morning pages, morgonsidor på svenska – och varje vecka ha en ”konstnärsträff” – artist date – med dig själv. Jag har haft min första idag och varit en stund på Kronhusbodarna, ett kulturcentrum i centrala Göteborg, och sett smycken, keramik och *hrmmm* Göteborgs Choklad och Karamellfabrik. En ”konstnärsträff” jag inte får ha för ofta.

Mloda Polska – Sekelskifteskonst från Polen

Sista helgen för utställningen Mloda Polska – Sekelskifteskonst från Polen. Äntligen släpade vi oss till Göteborgs Konstmuseum. Om ni har möjlighet att gå dit imorgon och se utställningen på dess sista dag, söndag 17 mars 2019, så vill jag varmt rekommendera den. Här kan ni läsa mer om utställningen.

Verken på bilderna är av Josef Mehoffer, Edward Okun och Stanislaw Wyspianski. Det är första gången som en utställning med polsk konst från sekelskiftet 1900 visas i Sverige.

Liksom de svenska konstnärerna vid samma tid åkte de polska runt i Europa för utbildning och utbyte. Göteborgs konstmuseum skriver att utställningen på det viset kompletterar deras egna samlingar med nordisk konst.

Utställningen innehåller 65 tavlor och många uttryck, från självlysande till mystiska. Jag är glad att jag såg utställningen Mloda Polska och rekommenderar ett besök imorgon för den som har tid.

Prags fantastiska konst

Prags fantastiska konst är uppdelad på ett stort antal museer, strösslade över de centrala stadsdelarna. Nationalgalleriet är uppdelat på sex adresser, och en het och sömnig söndag i juli besöker vi två av dem. Dels avdelningen med 1800- och 1900-talskonst, dels S:ta Agnes-klostret med den medeltida konsten.

The End of the Golden Times

Vi har den oerhörda turen att oplanerat råka komma på den sista dagen av utställningen The End of the Golden Times. Utställningen visar upp museets egna samling av modernistisk konst från Wien, bland annat med tavlor och teckningar av Gustav Klimt och Egon Schiele, som båda avled för hundra år sedan, 1918. Det var en fantastisk och spännande utställning, och stämningen i lokalen närmast andäktig. Det förekom nästan inget samtal, upplevelsen var så överväldigande. I centrum av utställningen – inte bara i kraft av sitt monumentala format, utan för att den verkligen strålade – stod Gustav Klimts tavla Jungfrun från 1913. Museet ställer till och med ut inköpshandlingarna – man köpte den samma år, 1913. Tavlor av Klimt och Schiele har jag tidigare sett på Albertina i Wien. Något som var extra roligt var att den här utställningen även innehöll några konstnärer från Wiener Werkstätte med koppling till Prag, som Emil Orlik och Richard Treschner. Inte lika berömda, men spännande att se tavlor av och få veta något om.

S:ta Agnes-klostret

Eftermiddagen tilbringar vi i 1200-talsklostret S:ta Agnes. Agnes var en klarissernunna, dotter till kung Ottokar I av Böhmen, som efter en samling uppslagna förlovningar med viktiga allianser fick gå i kloster i stället. Klostret upphörde att husera munkar och nunnor redan på 1700-talet, och hotades i omgångar av rivning. Idag är det museum för medeltida, framför allt religiös, konst.

I Sverige finns inte mycket kvar av konst från före reformationen. En samling som den i Prag är nog för att trötta ut de flesta ovana betraktare, skulle jag tro. För denna samling är enorm. Det är givetvis inte heller här tillåtet att fotografera, så jag har tagit kort på en hög vykort istället. Det är altartavlor och ikoner med färger och förgyllningar som fortfarande, efter sju eller åtta århundraden, är bedövande vackra. Och skulpturer i trä, Maria med Jesusbarnet, Pietà och Anna själv tredje, som är slitna av användning och transporter, tänker jag mig.

Alphonse Mucha-museet

En annan eftermiddag tillbringar vi på Alphonse Mucha-museet. Alphonse Mucha var redan under sin livstid firad och uppburen, inte bara Tjeckien utan också i Paris och New York, efter att han av ren tur fått göra en reklamposter för den stora skådespelerskan Sarah Bernhardt – som sedan enbart ville ha reklam gjord av Mucha. Ett antal av affischerna, med skådespelerskan i nära nog naturlig storlek, finns på museet. Även ett antal av Muchas fotografier, reklamkampanjer och förberedelser för hans stora svit med slavisk historia finns här. Han gjorde mycket reklamjobb, och hans konst förkroppsligar Art Nouveau, i reklam för champagne, absint och cigaretter. På museet visas även en mycket intressant film om Muchas liv.

Samma kväll äter vi på Café Imperial, som är ett riktigt Art Noveau-palats i centrala Prag. Se inredningen på hemsidan, den är enastående.

Mer kreativitet

Idag gjorde jag något som det var mycket längesedan sist. Jag var på en målargrupp på Frivilligcentralen Oscar och målade akvarell. Jag gick för många år sedan – runt tio år, skulle jag tro – en akvarellkurs på Medborgarskolan här i Göteborg. Visst lärde jag mig en del saker som sitter kvar, som komplementfärger och hur man målar med akvarellfärger, men jag var inte tillräckligt bra enligt mitt eget tyckande utan tröttnade snabbt.

Idag satt jag och lekte med former. Målade hjärtan, fyrklöver och kanelbullar. Jag hittade inte några akvarellpapper i mina skrivbordslådor, utan valde att måla på ett brevpapper av hög kvalitet. Ni som väntar på ett brev från mig i snigelklubben vet alltså vad som kommer att dyka ner i lådan!

Jag tror att kreativitet föder kreativitet. Att leka med former och färger tror jag kan frigöra tanken och öppna för nya, självständigt egna formuleringar. Och att vara med i en grupp berikar på så många sätt. Även om man som jag ofta gör i större grupper, lyssnar mer än man pratar.

Jag tror att jag kommer att gästa målargruppen fler gånger – kanske redan i sommar. Jag kommer att vara utrustad med en bild för inspiration, istället för att som nu måla helt fritt ur sinnet. Här kommer ett par av mina bilder. Ifall ni inte ser vad de föreställer så är det fyrklöver på den ena, och på den andra kanelbullar på en rutig bakduk.