Jag har bloggat på SkrivarSidan, och skrivit om boken Au pair av Cecilia Hansson. Jag hade förmånen att få höra henne berätta om den på Lohrs Pocket MedMera tidigare i våras. Du kan läsa inlägget här.
Bild: Irene Svensson Räisinen, SkrivarSidan
Kategori: Blogg
101 ord – snart deadline
Jag sitter och knåpar på en dikt till 101 ord. Uppgiften är att skriva 101 ord om staden man bor i. Deadline är den 31 maj.
Min text känns inte så jättesolig utan handlar om en stad som vill visa upp en positiv och osann bild.
Jag har som plan att vara klar med min dikt på tisdag. Då ska jag läsa den för min provpublik: diktgruppen Dikt och verklighet på Frivilligcentralen Oscar.
Här är en länk om ni vill skriva om er stad. Läs mer här:
Anteckningar av Tua Forsström – bokbloggen SkrivarSidan.nu
Jag har läst diktboken Anteckningar av Tua Forsström – en av de nya ledamöterna i Svenska Akademin. Det är en finstämd och ömtålig bok om en stor förlust. Läs hela inlägget på SkrivarSidan:
https://skrivarsidan.nu/bokblogg/anteckningar-tua-forsstrom.html#more-47773
Maja Lunde: Binas historia
En sak som har oroat mig i vår var att jag (äntligen) läste Maja Lundes roman Binas historia från 2015. I boken varvas tre historier. William som 1852 i England skapar en ny bikupa. George som 2007 i USA möter en mystisk bidöd bland sina kupor. Och Tao, som i Kina 2098 arbetar med att pollinera fruktträd för hand.
Boken är en dystopi, samtidigt som utvecklingen den visar på inte är otänkbar, med monokulturer, bekämpningsmedel och sjukdomar bland bin. Det är det verkligt skrämmande med boken. Ändå vill Lunde förmedla ett hopp: det är inte för sent om vi tar detta på allvar. Men som art är vi människor beroende av andra arter som bin för vår föda. Det gör vi klokt i att inte glömma.
Boken är välskriven, och många avsnitt är drabbande. Jag tycker skildringen av hur George inte förmår kliva upp ur sängen är ett fint sätt att beskriva depression. Och Taos desperata sökande efter sin son i den obekanta, förfallna staden är en dystopi av rang, som leder tankarna till science fiction-landskap i filmer som Terminator eller Blade runner.
Så vad kan jag göra för bina? Vad kan jag som bor i stan göra? Jag har blommande växter på balkongen, bland annat blommande kryddor som timjan och rosmarin. Det finns biodlingar här i centrala Göteborg, bland annat i Trädgårdsföreningen och Botaniska trädgården.
Här är en länk till Naturskyddsföreningens kampanj för att rädda bina och sprida kunskap.
Av Maja Lunde finns nu romanenBlå hos din bokhandel.
Bilden visar ett svårt oskarpt bi, vilket jag tar på mig.
Tio meter mellan hägg och syren
Vi var ute på promenad på helgdagen i onsdags. Både hägg och syren blommade, och vi funderade på det gamla talesättet ”stängt mellan hägg och syren”. Så här skriver Wikipedia:
”Den ofta citerade historien om skomakaren som satte upp en skylt med texten ”stängt mellan hägg och syren” är relativt sentida, inte belagd förrän på 1880-talet, och även andra yrken förekommer i liknande berättelser. Inte heller platsen för företeelsen är säker. Historien kan vara en vandringssägen i sin helhet.”
Det är i alla fall ett talesätt som många kan. Sant är att i år hade både hägg och syren slagit ut samtidigt och blommade på många ställen i staden. Bilderna är från gångvägen på Brunnsgatan. Och sant är att i år, 2019, skiljer bara tio meter mellan hägg och syren.
Hunger – Historien om (min) kropp av Roxane Gay
Har uppdaterat bloggen på SkrivarSidan med en bok jag har läst: Hunger – Historien om (min) kropp av Roxane Gay. Välkomna in och läs!
https://skrivarsidan.nu/bokblogg/hunger-historien-om-min-kropp-av-roxane-gay.html
Bild: Irene Svensson Räisinen, SkrivarSidan
Vid vansinnets rand 2 av Pebbles Ambrose Karlsson
Jag läser just nu mitt förhandsbokade exemplar av Vid vansinnets rand 2 av Pebbles Ambrose Karlsson. Jag har tidigare läst hennes böcker Jag vet inte var psykoser kommer ifrån och Vid vansinnets rand.
Liksom del 1 av Vid vansinnets rand är tvåan Pebbles Ambrose Karlssons blogg på 1177.se utgiven som bok – något som kallas ”blok” enligt uppgift på Adlibris sida. Vid vansinnets rand 2 ges ut av Whip media.
Jag läste bloggen när den fanns på nätet, men välkomnar en samling av inläggen som bok. Det ger mycket att repetera dem och att läsa dem som ett sammanhang.
Bloggen handlar om livet med en psykossjukdom, i Pebbles Ambrose Karlssons fall schizoaffektivt syndrom. Om kontakter med vården, om att försöka få ihop sin vardag trots begränsningar och om att försöka ge sig ut i den värld där människor har jobb, efter att ha varit frånvarande ett tag. Del 2 av Vid vansinnets rand beskriver också författarens nya roll som just författare, med releasefest, bokmässa och tv-framträdanden.
Boken är viktig för att öka förståelsen för oss som kämpar med psykisk ohälsa. Det är också ett dokument med igenkänning för den som söker mer information kring sin egen situation. Böckerna riktar sig också till politiker, vårdpersonal och beslutsfattare.
Jag rekommenderar Vid vansinnets rand 2 för den som vill läsa mer om psykisk ohälsa i allmänhet, eller specifikt psykoser. Den är skriven på ett sätt som är lätt att ta till sig, och de korta, bloggformade avsnitten underlättar för den som har svårt att orka läsa. Boken känns ärlig och uppriktig, och är lätt att följa med i.
Här är länk till Vid vansinnets rand 2 på Bokus och Adlibris.
Här är en länk till författarens hemsida, www.pebbles.se
Konsertbesök – Tomas Andersson Wij
Förra veckan gjorde jag en kraftansträngning och gick på konsert på Göteborgs konserthus, trots trötthet och stukad fot. Konserten var med Tomas Andersson Wij. Han sa under ett av sina långa mellansnack att Göteborgs konserthus är bästa konserthuset i landet, och det gillar vi i publiken.
Vid ett annat tillfälle berättar han att han nyligen firat 20-årsjubileum som artist, och när han får en stor applåd säger han att det är värt en applåd, ”så ute som det har varit att vara en kille med gitarr de senaste tjugo åren”.
Tomas Andersson Wijs texter går lätt att relatera till för mig som är född på 70-talet och uppvuxen i en medelstor stad i Sverige. De miljöer han målar upp i sina sånger kommer jag ihåg från min uppväxt och det är lätt att relatera till bilder av skolan och kompisarna.
Just nu har Tomas Andersson Wij en ny skiva ute. Den heter Splitter och innehåller material som skrivits tidigare. Dels sådant som skrivits till andra artister, dels sådant som inte passat in på tidigare skivor. Jag har lyssnat på den hemma, och den har en stillsam och vemodig ton. Flera av låtarna spelades också under konserten.
Sammantaget är jag väldigt glad att jag gick. Det var en helgjuten och ärlig kväll där Tomas Andersson Wij bjuder på sig själv och personliga, men allmängiltiga, historier. Jag tror att publikens uppskattning också gick fram. Bland det Tomas Andersson Wij berättar under kvällen är att han hade sin första konsert, och sin första publik i Göteborg.
Här är en länk till att se underbara Blues från Sverige på Youtube. Texten är så fantastiskt lågmält humoristisk och samtidigt vemodig, och målar en väldigt träffsäker bild av Sverige. Jag älskar rader som: ”Jenny limmar på webbdesignern/som var popstjärna 92”. Låten kommer från Stjärnorna i oss från 2004 och var ett av extranumren på konserten.
Intervju i Året Runt
Nu har jag en rolig nyhet att berätta! Jag är intervjuad i veckans nummer av Året Runt (nr 11, utkommer 7 mars 2019). Det är en jättefin intervju med fina bilder av mig i Vasakyrkan och Vasaparken, Göteborg.
Jag berättar om livet med psykisk ohälsa och hur livet förändrades av min hjärnblödning. Samma ämne alltså som min diktsamling Blessyrer från en lång väg hem, som också nämns i artikeln. Rubriken är ”När Cathrin vågade berätta vände allt”. Jag berättar också hur värdefullt det är för mig att ha funnit ett sammanhang i kyrkan.
Texten är skriven av Mathias Pernheim och bilderna är tagna av Magnus Gotander. Jag tycker att artikeln är välskriven och rekommenderar den till läsning.
Bild: Magnus Gotander, Året Runt
Lycka/olycka
Lördagslunchens lyckokaka säger: ”Today is an ideal time to water your personal garden”. Vad den har missat är en stukad fot sedan i söndags, som får mig att gå lite stolpigt. Det har ju i och för sig lett till att blommorna inte fått vatten på grund av risken för spill. Jag ska be maken ta ett varv med vattenkannan idag. Jag har foten i högläge i soffan. Men jag kämpade mig ner till stan med kryckor. Jag tycker jag förtjänar en kopp te.
Cathrins bokskåp 