Ny dikt – Efterlyst

Jag vill dela med mig av en ny dikt som jag har skrivit. Den skrev jag till Populär Poesis tävling i november. När den inte gick vidare ville jag gärna dela den här på bloggen. Det är en kommentar till samtalet och samtiden.

Efterlyst

Håller mig rädd med brottsprogrammen
Vankar mellan köket och teven
Tidens långsamt droppande kökskran
Tunn is på vattenpölar

Där allas sårbarhet gnisslar
som tänder i låsta käkar
Långa blickar nerför gatan
Ekokammare och dykarklockor

Låser in mig noggrant med min skräck
Klockan tickar ännu tyngre
Politiker gömmer sig
Förinspelade läxor

Tiden är nu
Vaknätterna sätter spår
Sorg i systemen
Vindblåsta röster

Det här är inte en dikt
Det är en uppmaning

Bergbanan – Dikt tema Minne

Såhär i novemberkvällen kommer en nyskriven dikt på temat Minne, som jag skrev till Populär Poesi, men som inte blev antagen till tidningen. I väntan på nästa poesiutmaning vill jag dela dikten med er här på bloggen.

Bergbanan

Fotografierna på hyllan
Gamla lösenord
Teburkarnas dammiga rester
Vad som bränts fast i botten av ugnen

Halsbandet från Egypten
Den urvuxna kjolen från Frankrike
Morgonrocken från ett spa
Bitar av vår historia

Hjärnans gömda strukturer
Bakom år av förgången tid
Fryser och biter samman
I väntan på sjöräddningen

Ögat som ser inåt
Ser bakåt
Gräver bland anteckningsböcker
Håller hårt i flisorna

Hårstråna i borsten vittnar
Om gångna medicineringar
Tiden som står stilla om vintern
Inne i frysskåpet

Minns mina drömmar
Bara i sömnen
Ingenting väcker mig
På väg upp i bergbanan

Krispiga kaskader – tävling 2019

Vill tipsa om föreningen Populär Poesis tävling. Tävlingen Krispiga kaskader 2019 är utan tema, och är öppen för Populär Poesis medlemmar. Du kan enkelt bli medlem på hemsidan. De ska även ge ut en antologi med vinnarna. Läs mer och bli medlem här. Första pris är 5000 kr och deadline är 25 november 2019.

Bild: Populär Poesi

Skrivkväll på Stadsbiblioteket

Ikväll har jag varit på skrivinspirationskväll på Göteborgs Stadsbibliotek, i samarbete med Folkuniversitetet. Ledde kvällen gjorde författaren och lektören Johan Carle.

Johan Carle ledde oss i olika skrivövningar, med flödesskrivning som utgick från en rad ur en bok av poeten Maria Wine, som han plockade från hyllan. Vi fick skriva korta dikter och läsa för varandra. Och vi fick starta med två ord, fylla i ett eget och skicka papperet mellan oss två och två – som när vi var barn på skolgården, sa mitt sällskap på kursen.

Nästa skrivkväll på Göteborgs Stadsbibliotek är den 17 september. Läs mer här.

Här är dikten som jag hastigt skrev. Hoppas ni gillar den.

Poetik

Lämna öppet

Möjligheternas tyranni

Som att bryta samman

Åskmolnet över staden

Diktens omgång

Hem till orden

Tio år i församlingen

På påsken i år var det tio år sedan jag hittade vägen till Vasa församling. Det är lätt att komma ihåg, eftersom det var den dagen som kyrkans hundraårsjubileum firades med pompa och ståt. Halvvägs in i mässan smög jag mig in, och såg andra halvan från en plats vid ett bord längst bak.

I hela mitt liv har jag känt en dragning till kyrkan. Jag har alltid velat vara en del av en församling, och lära mig mer om tro.

Efter det har mycket hänt. Jag har i många år deltagit i firandet av högmässan, och varit del av Gudstjänstgrupp 5. Jag hjälpte i många år till att koka soppa en stund varannan till var tredje torsdag. Jag har varit med i kören. Jag har varit med i kyrkorådet, och senare församlingsrådet.

Jag har fått många nya vänner, i olika åldrar och med olika bakgrund. Jag har lärt mig mängder om kristen tro. Och min barnatro har befästs och blivit tryggare.

Jag vill dela med mig av en dikt ur min diktsamling Blessyrer från en lång väg hem på detta ämne.

Omsluten
Där Du fann mig
Där jag var

På alla sidor
Vippor som gräset
Behövdes Någon som sade
Ja
Ja ja ja ja

Bok Vasakyrkan 100 år 1909-2009 copyright Göteborgs Vasa församling

Dikt om skrivande

Jag har skrivit en dikt om skrivande, som jag ser på det. Om att arbeta med en text, och förbättra den i en cirkulär rörelse av omläsning och omskrivande. Det är något jag önskar mig inför sommaren 2019. Det, och ett lagom varmt väder.

Process

Hur även de grå småstenarna
Vässade
Mot varandra, med
Kraft och uthållighet
Kan blänka
Som ord

Jag ville
Ägna min uppmärksamhet
Bli till en kämpe
För allt jag ville viska om

Där till och med värken
Värderas
Som smekningar
Åtskilligt
Som inte vill tiga
Inte stilla, utan i rörelse

Som väljer det som flyger
Präntat på lager av hud
Visar mot hjärtat
Med en bokstav
Som spiller över brädden

Dikt om telefonkö

Jag skulle boka platsbiljetter på tåg till vår semester och blev sittande lite längre än jag hade tänkt mig i telefonkö. Jag hade kunnat vara mer kritisk men jag nöjer mig med att konstatera det. Så jag passade på att skriva en dikt. På det sättet var ju tiden inte helt bortkastad. Jag delar med mig av den nedanför. Ha en trevlig långhelg alla!

Timme ut och timme in i telefonen

Väntan på en mänsklig röst

Liv, levande

Släpp ut mig härifrån

101 ord – snart deadline

Jag sitter och knåpar på en dikt till 101 ord. Uppgiften är att skriva 101 ord om staden man bor i. Deadline är den 31 maj.

Min text känns inte så jättesolig utan handlar om en stad som vill visa upp en positiv och osann bild.

Jag har som plan att vara klar med min dikt på tisdag. Då ska jag läsa den för min provpublik: diktgruppen Dikt och verklighet på Frivilligcentralen Oscar.

Här är en länk om ni vill skriva om er stad. Läs mer här:

http://www.101ord.se/delta/

Ny dikt inom ekopoesi

Ikväll har jag skrivit ekopoesi. Det är en gren inom samtida poesi som behandlar hållbarhet för människa och natur. Jag har tidigare skrivit Ekopoesi i antologin Fotavtryck Ekopoesi, som du kan beställa genom att skicka mig ett meddelande.

Författarbilden är från Dresden och är tagen av Christoffer Monell på förra årets tågsemester.

Ögonen öppnas bara halvt
Solsveda i mars
Bränder i musklerna
Solglasögon och smält glass

Uttorkade källor
Och inget regn
Tryckkokare
Vidbränt ris

Pepparsås och ingen lättnad
Den blanka folien håller temperaturen
Uttorkade krukväxter
Och de fördragna gardinerna

Ny tågdikt

I helgen var vi ute och åkte tåg och jag skrev en dikt som en spaning om vad jag såg. Närmare bestämt en mängd ensamma äppleträd nära tågspåren.

Bilden föreställer ett helt annat träd. Men jag tänkte inte på att ta en bild ut genom tågfönstret. Bilden är körsbärsträdet på vår gård, för några veckor sedan.

Kvarglömt

Utmed tågspåret

Mitt ibland gran och björk

Ett förvuxet äppleträd, ensamt

Inte ens en husgrund

Blommar i maj

Kvarglömt