Skrivande – Sida 7 – Cathrins bokskåp

Bokmässan – en andrahandsupplevelse

Det var många år sedan jag var på bokmässan. I vart fall mer än tio. Trots att jag de senaste åren har haft möjlighet att få biljett så räcker orken inte till.

Vad orken dock har räckt till de senaste åren är att bjuda hem nya vänner på middag. Förra året min skrivlärare Jorun Moden från Författarkurs.se och i år min skrivande kompis från flera av Joruns kurser, som bloggar om sitt skrivande på mwb75. Här är hennes inlägg om besöket på bokmässan: https://wp.me/p8SV7P-2q

Vi tillbringade några fantastiskt trevliga timmar tillsammans. Vi pratade skrivande, skrivkurser, skräckfilm och bokmässan. Vi pratade om våra ideer för Miramir förlags skrivtävling. Och vi åt kalkonpaj, och äpple- och björnbärspaj med frukt från mor och fars trädgård.

Roligt att få höra lite om bokmässan trots att jag inte själv orkar gå av hälsoskäl. Och stort tack Kristina Soumela Björklund för boken som mwb75 hade med sig! Ser fram emot att läsa den!

Sommarens skrivande

Sommarens skrivande har varit ganska begränsat i omfattning. Kanske är det inte att undra på, när jag precis har gett ut min diktsamling Blessyrer från en lång väg hem, och medverkat i skräcknovellsamlingen Sjön. Lite har det ändå blivit jobbat, och det vill jag dela med mig av.

Jag har skickat in bidrag till tre böcker som Ariton förlag planerar. Jag har fått besked att ett av dem inte kom med, men vad gäller de andra fortsätter jag hoppas, och jag ger mig inte.

I söndags var det deadline för Tidningen Skrivas stora novelltävling, och jag skickade in mitt bidrag när fyra timmar återstod. Jag har haft bidraget i huvudet större delen av sommaren, men inte lyckats sätta mig ner och fokusera.

Så provade jag något nytt förra måndagen. Jag var med på Brittens skrivkammare på Frivillicentralen Oscar (måndagar 14.30-18). Där sitter vi och skriver tillsammans på plats, och när sluttiden närmar sig läser vi våra texter högt för varandra, och lämnar respons till den som så önskar.

På bilden kan ni se att Tidningen Skriva tagit emot mitt bidrag. Så jag ljuger inte för er, inte mer än författare brukar.

Post-scriptum: jag har ju skickat in en dikt till Poesifest också. Det har jag tydligen förträngt. Till mitt försvar skedde det när det var som allra varmast.

Sjuttiotalisten förnekar sig inte

Jag använder mig ofta av drastiska formuleringar, både i min dikt och i min prosa. Ett slags självironiskt och självförklenande drag. Kanske har det att göra med min uppväxt som sjuttiotalist – ironiska generationen och allt det. Trots att vi har hunnit bli både vuxna och medelålders så sitter takterna i, är jag rädd. Sjuttiotalisten förnekar sig inte.

Jag driver det till en sorts spets i en av dikterna i min samling Blessyrer från en lång väg hem. Jag skriver:

Skämtar på trottoaren, säger

att jag går i kyrkan

när visarna i tornet pekar rätt

Det dröjer inte länge

——

Där får jag märka, att när jag försökte skämta om Gud, så möter Gud mig med kärlek.

Bilden är från förra årets bokrelease med novellsamlingen 30 nyanser av frihet, i Vasakyrkans församlingshem.

Sedan är det ju roligt att läsa (själv)ironiska, drastiska böcker också. Om någon är intresserad av boktips vill jag rekommendera David Sedaris och Jenny Lawson. Två författare som har fått mig att skratta högt på tåget och andra allmänna platser. Och det är ju lite pinsamt – och roligt.

Intervju med I Bokhandeln

En måndag för ett par veckor sedan blev jag intervjad per telefon för I Bokhandeln. Jag fick fly hemmet och göra intervjun på kafé, därför att i vår bottenvåning håller de på att bygga om två lokaler. Så jag fick tänka bort värmen och en högljudd radio. Som tur var blev intervjun fin ändå. Jag tycker att Amanda Mjörnman har fångat vad jag velat göra med min bok.

Här är länken till den fina artikeln.

Om ni vill läsa boken kostar den 140 kr plus eventuell frakt för en signerad bok, om ni kontaktar mig via kontaktformuläret. Den finns också på Lohrs Pocket MedMera på Kapellplatsen i Göteborg. Den går också att köpa på Bokus och Adlibris, om ni hellre vill det.

Blessyrer från en lång väg hem: utdrag

Frid

Ständigt sluttande plan

Jag vet det var smärta

Men allt mindre nu

Jag var redan här

Vidare omtag

Omfamnande

——

Ur min diktsamling Blessyrer från en lång väg hem. Skicka mig ett meddelande om du är intresserad av ett signerat ex – 179 kr inkl frakt.

Franz Kafka-museet i Prag

Franz Kafka-museet i Prag ligger väster om Moldau, helt nära Karlsbron. Vi tar tunnelbanan dit från vårt hotell, som ligger vid centralstationen.

Museet ligger vid en kringbyggd innergård med två våningar höga, rosa hus. Vi inleder med en iskaffe, och studerar gruppen som samlas vid den otroligt fula fontänen. I museet ser vi senare på bilder att så här såg Prag inte alls ut runt sekelskiftet 1900 – då var husen nedgångna och helt svarta, av koleldning förmodar vi.

Utställningarna på Franz Kafka-museet är på engelska, men alla citat ur böcker, dagböcker och brev är på tyska. Kafkas modersmål var tyska, och det var det språk han skrev på.

Utställningen är i två våningar och man börjar på övervåningen. Den delen har ett biografiskt tema. Vi får veta att Kafka följdes till sin skola av familjens kokerska. Hon skällde på honom när han drog fötterna efter sig de få kvarteren, och kallade honom vid tidens kände anarkist/terrorists namn. Vi kan läsa om hans fyra fästmör – han slog upp förlovningarna med samtliga. Vi får läsa om Kafkas dagjobb med arbetsskador på ett stort försäkringsbolag, där han var jurist: på nätterna skrev han på sina romaner och noveller. Vi får även veta mer om Kafkas intresse för judiska myter och teatrar i Prag – ett intresse som fadern avskydde.

Undre våningen av Franz Kafka-museet behandlar Kafkas verk, och då framför allt Slottet. Just den höll jag på att läsa vid tiden för vårt besök. Den finns på svenska i pocket i bokhandeln. Utställningen behandlar begreppet ”Kafkaartad” stämning och hur olika ideologier och teorier, och skolor av litteraturforskare, läst in olika saker i hans verk. Under de kommunistiska regimerna i Östeuropa var hans böcker förbjudna. Förmodligen för att man upplevde att systemet förebådades och kritiserades.

I utställningen finns också en samling av utgåvor av Kafkas verk på olika språk, bland annat med Processen på svenska, med Per Åhlins klassiska omslag.

Att besöka Franz Kafka-museet i Prag var en dröm som blivit verklighet. Och jag tycker att det var ett museum av hög klass, med intressanta bilder, föremål och resonemang. Om ni planerar en semester i Centraleuropa kan ett besök på Franz Kafka-museet verkligen rekommenderas – inte bara för litteraturnördar som jag, utan även för historiskt intresserade.

Att komma igång och skriva igen

Efter att min diktsamling Blessyrer från en lång väg hem publicerades den 30 april har jag varit trött och stressad. Jag var inne på Lohrs Pocket MedMera för att diskutera releasepartyt på lördag 9 juni (2 dagar kvar – välkomna) och Ines sa åt mig att andas djupt. Jag misstänker att jag kommer att behöva höra det många gånger före lördag – säg det till mig om ni ser mig.

Efter att jag lämnade in manuset har jag varit ganska tom i skallen. Jag har försökt med att plocka fram Julia Camerons The Artist’s Way och börja om från början. Men jag är trött, låst, ofokuserad.

Jag har hittat en hop skrivtävlingar på Eva Ulleruds sida, och på SkrivarSidan.nu. Jag fick en tävling skickad i en grupp av en vän, en tävling från SLU att skriva fågeldikter, och har gjort ett försök. Här kan du läsa de dikter som har kommit in så här långt, och kanske lämna in ett eget bidrag? Böcker att vinna.

Mitt nästa projekt är att skriva till Ariton förlags sommartävlingar. Här kan du läsa om dem.

Och min fågeldikt? Här är den.

Trädgårdsland

Sädesärlan

höll morfar sällskap

när han satte potatis
Varje gång

Pappa körde jordfräs

helgen innan
Sädesärlan flög hela vägen

från Egypten för att vara med
Sättpotatis i Närke

Fågeln höll takten

medan den gamle mannen

mätte upp jämnt avstånd

mellan de groddade knölarna

Det är många år sedan
Ingen fågel minns längre

morfars trädgård
Oväntade

Avkoppling och nedkoppling

Förra helgen var jag på tyst retreat på Lilleskogs stiftsgård i Västra Bodarna med Gunilla Rödström från Lerums församling och Anna Storåker från Ett andetag. Underbart vackra omgivningar, fantastisk mat och avkopplande schema. Bland annat hade vi möjlighet till Mediyoga-pass, massage, meditationer och bönestunder i det fridfulla kapellet tre gånger om dagen. Det här var tredje gången jag var på tyst retreat, och för varje gång har jag varit i tystnaden lite längre. Tidigare har jag varit på en tyst dag med Vasa församling i katolska kyrkans lokaler i Tynnered, och på ett tyst dygn med Vasa och Johannebergs församlingar i Styrsö missionskyrka i höstas. Jag har kommit till insikt att jag önskar mig mer av tystnad och lugn i vardagen. Jag måste bestämma mig för att det är okej att sätta mobilen i flygplansläge även hemma i soffan, för att få några lugnare timmar.

Det är väl så att man måste ha rätt att vara nerkopplad och onåbar trots att det enda man gör är att läsa en roman och äta glass, om det skulle vara det man har lust med. Det är ju inte så att jag tror att så värst mycket står och faller med att jag omedelbart svarar på ett mejl eller ett sms, eller kollar sociala medier. Och eftersom jag som många andra har intresse av att ta det lugnt en hel del i vardagen av hälsoskäl, så tror jag det är viktigt att jag ger mig själv det utrymmet. Oavsett hur stressad jag blir när mobilen piper, plingar, brummar och så vidare.

Om vi pratar om att ha svårigheter att begränsa sin skärmtid kanske vi tänker främst på barn och unga. Men har vi vuxna ärligt talat inte precis lika svårt för det? Det är något mänskligt i att känna sig behövd och socialt efterfrågad. Något som kanske våra hjärnor är byggda för, genom hela vår historia. Annars skulle väl inte sociala medier vara en sådan framgång.

Jag har testat en app till mobilen som heter Offtime några gånger. Jag rekommenderar den till alla som har lika svårt att begränsa sin skärmtid som jag har. Med den kan du själv bestämma vilka funktioner på mobilen du vill ha tillgång till och spärra allt annat. Så att du till exempel kan släppa igenom samtal och sms, men har du svårt att begränsa dig vad gäller exempelvis internet, mejl, Facebook… så kommer du inte åt dessa funktioner under den tid du bestämt. Om du försöker nå en app som du spärrat åtkomst till möts du av kalla handen – och ett tecknat monster med underbett (se bild). Offtime kan du kolla in där du köper appar. Andra liknande appar finns, jag hittade den via en några år gammal sammanställning från Dagens Industri.

För att vara tydlig vill jag berätta att det här blogginlägget inte är sponsrat.