Att inte orka

Att inte orka allt det där som andra tycker är viktigt. Som att vara ute och njuta av sommarvädret som vi fått redan i maj. På grund av allergier, på grund av ungarna som tjuter på gatan eller gården. På grund av vårtrötthet eller allmänt låga energinivåer.

Att inte orka vardagsgrejerna som aldrig känns så nödvändiga som när man inte orkar. Som att laga middag varje dag i veckan. Som att bryta mönstret och lägga ifrån sig mobilen så att man kan sova. Som att inte ställa in, utan dyka upp när någon väntar på en. De små åtagandena som blir till ett omöjligt krav.

Att våga tänka tanken, att jag kan vara deprimerad igen – eller fyll i det som passar dig bättre. Att säga: Det här gör jag för MIN skull, inte någon annans. Så att om jag måste ställa in är det ingen annan som blir besviken – inte så mycket som jag i alla fall. Att skilja mellan vad som är nödvändigt och vad som är bonus.

För att andra människor vill oss oftast väl. De vill inte att vi ska pressa oss så vi går sönder. I alla fall tror jag det är fallet med våra anhöriga och vänner – att de föredrar om vi är ärliga med det som är svårt. Till alla er som har chefer i era liv önskar jag sympatiska och omtänksamma chefer som vill det bästa för sina medarbetare.

Jag önskar er alla en fin vår med mycket självuppskattning och ärlighet – även när det känns svårt. Stor kram

Bokmässan – en andrahandsupplevelse

Det var många år sedan jag var på bokmässan. I vart fall mer än tio. Trots att jag de senaste åren har haft möjlighet att få biljett så räcker orken inte till.

Vad orken dock har räckt till de senaste åren är att bjuda hem nya vänner på middag. Förra året min skrivlärare Jorun Moden från Författarkurs.se och i år min skrivande kompis från flera av Joruns kurser, som bloggar om sitt skrivande på mwb75. Här är hennes inlägg om besöket på bokmässan: https://wp.me/p8SV7P-2q

Vi tillbringade några fantastiskt trevliga timmar tillsammans. Vi pratade skrivande, skrivkurser, skräckfilm och bokmässan. Vi pratade om våra ideer för Miramir förlags skrivtävling. Och vi åt kalkonpaj, och äpple- och björnbärspaj med frukt från mor och fars trädgård.

Roligt att få höra lite om bokmässan trots att jag inte själv orkar gå av hälsoskäl. Och stort tack Kristina Soumela Björklund för boken som mwb75 hade med sig! Ser fram emot att läsa den!

Vi läser dikter på Oscar

Onsdag den 19 sepember läser jag och mina vänner i gruppen Dikt och verklighet egna dikter på Frivilligcentralen Oscar. Det är Onsdagssalong, tiden är 12.30 – 14 och jag läser ur min bok Blessyrer från en lång väg hem. Temat är Sex sinnen, och vi är sex personer som läser. Förutom jag är det Birgitta, Gunilla, Ingrid, Mariette och Monica. Jag har med mig några exemplar av boken. Varmt välkomna!

Jag medverkar i Poetpodden

Jag fick förtroendet att medverka i det nya avsnittet av Poetpodden som kom ut idag. Jag läser tre dikter ur min diktsamling Blessyrer från en lång väg hem. Länk till podden: https://poeten.se/poetpodden/mastaren-pa-haiku-och-fyra-till-poeter.htm

Förutom att jag medverkar och läser berättar Irene Svensson Räisinen om poeter födda på 1930-talet: Siv Arb, Göran Palm, Tomas Tranströmer, Märta Tikkanen och Birgitta Stenberg. Hon svarar på två lyssnarfrågor om att skriva poesi, och ger en skrivutmaning till lyssnarna. Länken tar dig vidare till mer information.

Jag och Irene blir jätteglada om ni vill lyssna och sprida vidare Poetpodden i era kanaler.

Om du vill köpa Blessyrer från en lång väg hem kan du skicka mig ett meddelande i kontaktformuläret, så ordnar jag ett signerat ex för 140 kr plus eventuell frakt.

Sjuttiotalisten förnekar sig inte

Jag använder mig ofta av drastiska formuleringar, både i min dikt och i min prosa. Ett slags självironiskt och självförklenande drag. Kanske har det att göra med min uppväxt som sjuttiotalist – ironiska generationen och allt det. Trots att vi har hunnit bli både vuxna och medelålders så sitter takterna i, är jag rädd. Sjuttiotalisten förnekar sig inte.

Jag driver det till en sorts spets i en av dikterna i min samling Blessyrer från en lång väg hem. Jag skriver:

Skämtar på trottoaren, säger

att jag går i kyrkan

när visarna i tornet pekar rätt

Det dröjer inte länge

——

Där får jag märka, att när jag försökte skämta om Gud, så möter Gud mig med kärlek.

Bilden är från förra årets bokrelease med novellsamlingen 30 nyanser av frihet, i Vasakyrkans församlingshem.

Sedan är det ju roligt att läsa (själv)ironiska, drastiska böcker också. Om någon är intresserad av boktips vill jag rekommendera David Sedaris och Jenny Lawson. Två författare som har fått mig att skratta högt på tåget och andra allmänna platser. Och det är ju lite pinsamt – och roligt.

Blessyrer från en lång väg hem: utdrag

Frid

Ständigt sluttande plan

Jag vet det var smärta

Men allt mindre nu

Jag var redan här

Vidare omtag

Omfamnande

——

Ur min diktsamling Blessyrer från en lång väg hem. Skicka mig ett meddelande om du är intresserad av ett signerat ex – 179 kr inkl frakt.

Hettan söker

Jag vet inte om det beror på min unika (allas är unika) kombination av hälsoproblem, men det är tufft med hettan. Jag håller mig inomhus och hoppas på regn. Både för att det skulle kunna svalka ner landet, staden, asfalten, men också för alla de hjältar som är ute och bekämpar bränder.

Jag försöker svalka mig med kallt vatten – bara att dricka te för att muntra upp mig som jag brukar får mig att må sämre, med kraftiga svettningar som följd. Och jag orkar inte riktigt hålla humöret uppe. Vi har enligt termometern 28,7 grader i köket – och det är innan jag ens har slagit på ugnen.

Hettan är mitt främsta diskussionsämne just nu. Jag inleder samtal med att fråga om den andra personen lider av värmen. Det är få som medgett att de gör det – oftast också de till följd av hälsoproblem.

Så just nu blir det inte mycket av att jag rör på mig. Jag ska försöka komma ut tidigt imorgon – jag har bestämt med resten av diktgruppen att vi ska åka och titta på konstutställning i Högsbo kyrka – en av gruppens medlemmar, Gunilla Nilsson, ställer ut.

Bilder från en kväll med Apfel-schorle på en rooftop-bar i Dresden. Berättar mer sedan. Foto: Ch Monell

Efter bokreleasen

Den nionde juni hade jag min länge emotsedda bokfest på Lohrs Pocket MedMera i Göteborg. Allt som allt kom väl runt femtio vänner och familjemedlemmar – och några nya bekantskaper – och lyssnade när jag i tre omgångar läste ett tiotal dikter ur Blessyrer från en lång väg hem. Tack till alla som gjorde det möjligt – särskilt givetvis Inês Lohr som så generöst tog emot oss.

Jag gick lite in i ”zonen” vid uppläsningen. En zon långt ifrån min bekvämlighetszon, en plats där jag inte riktigt hade full koll. Stresspåslaget var högt, men jag tvingade mig att stå still och läsa långsamt. Jag låtsades som om orden inte var mina egna, utan att det var någon annans dikter jag läste upp. Jag fick höra av en familjemedlem efteråt att ”det syntes att jag var nervös, men det hördes inte”. Det tar jag som ett stort beröm!

Till nästa uppläsning ska jag öva på att titta upp på publiken också. För jag tror att det kommer att bli fler uppläsningar. Jag funderar till och med på att ta reda på hur man gör för att anmäla sig till poetry slam i Göteborg i höst. Jag väljer att tro på mig själv – främst därför att så många andra gör det!

Boken Blessyrer från en lång väg hem finns att köpa på Lohrs Pocket MedMera. Eller skicka mig ett meddelande här på bloggen så skickar jag ett signerat ex! Finns även att köpa på Bokus och Adlibris.

Foto: Karin Eriksson

Ännu ett steg avklarat!

Nu har jag skickat in bilder för bokomslag till teamet på Type & Tell. Jag har jagat bilder på vårblommor i denna ovanligt kalla marsmånad. Jag hoppas att den jag skickade in är bra nog – annars befarar jag att jag får tänka om. Författarbild var jag och tog i Landvetter tillsammans med Martin Jonsson i fredags. Den här bilden föreställer dock en helt annan art av blomma än den jag till slut valde.

Att skriva baksidestext kändes som en uppgift med stor tyngd. Jag har försökt sammanfatta mitt diktprojekt som jag har jobbat med i så många år och skriva en säljande text om det. För att korrekt beskriva min bok måste jag ju sätta orden ”ångest” och ”depression” och ”hjärnblödning” på utsidan av ett bokomslag, och det känns allvarligt och som ett stort ansvar. Tack till min skrivlärare Jorun Modén och mina kurskamrater som har gått Författarkurs 3 på distans nu i vår för hjälp med att formulera detta, virtuella hjärtan och blommor till er. Jag kommer att sakna vårt klassrum på onsdagkvällar.

Tack också till maken, vars stöd jag alltid önskar mig och fortsatt hoppas på. Jag ser fram emot att kunna bära hem lådor med böcker från paketutlämningen tillsammans.

Nu tar jag kväll, och fortsätter med resan imorgon. Jag ska göra något så vanligt som att koppla av med en bok.