Ny novell: Farväl till Majorna

Tidigare i vår utlyste Lassbo förlag en tävling på temat Majorna. Jag har i perioder vistats en del där. Vi hade en kolonistuga där i många år, och vi har besökt både släkt och vänner där genom åren.

Detta är en bagatell till novell. Men skriven med stor glädje. Jag har fått besked att min novell inte vann tävlingen, så jag tänker att jag vill dela den med er här på bloggen. Vill ni läsa fler av mina noveller, så kontakta mig med kontaktformuläret för att köpa böcker. Trevlig läsning!

Farväl till Majorna

Vårvinden svepte runt Mariaplan: rufsade om i kön till Korv Kiosk, välte nästan ett par av de minsta i Plaskis, fick deras ömma föräldrar att lyfta upp dem och torka deras fötter på mjuktvättade frottéhanddukar inklämda under sulkyn. Gräset långt och stelt som ruccolasallad, vattnat av sporadiska regn och ännu mer av stänk från bassängen. Elvans spårvagn dundrade förbi, på väg till Saltholmen med badlängtande människor som inte rymdes i plaskdammen, packade tätt som glassrån i en plåtburk.


En sådan här dag hade vänsterpartiet hållit sommartal, och Gunnel var på väg därifrån med picknickkorg i handen och en prydligt hopvikt filt under armen. Hon gick nerför Ostindiegatan, där solen spelade över taken. Hon hälsade på folk hon kände, folk i rörelse, utanför butiker, på hållplatsen. De kände igen henne, många visste vad hon hette. Hon hade bott på gatan innanför i över tjugo år. Ingen visste att hon var på väg därifrån. Om hon hade uttalat det hade det blivit oåterkalleligt.


Hennes hjärta var tungt och ansiktet slutet. Hon tog ett outtalat farväl av såväl hus som växter när hon passerade dem. Den svartvita katten fick en snabb krafsning runt örat och vek sedan runt husknuten. Gunnel gick långsamt uppför den gistna trätrappan, pausade med båda fötterna samlade på varje steg. Att äntligen bo i ett hus med hiss var väl vad hon mest såg fram emot efter flytten. Likaså skulle det vara skönt med fönsterrutor som stannade kvar i sina ramar – i hennes kvarter föll glasen från skyn nu. Kittet hade gett med sig, lossnat av väder och vind och plockats av kråkfåglar till bomaterial.


Inne i lägenheten: kartonger staplade tre högt i alla rum. De var märkta med svart tusch: Kök. Sovrum. Badrum. Kartongernas tidigare användning var markerad i grönt och blått: Dannes böcker. B-porslin, vinden. Allt vi äger och har.
I lägenheten ovanför skramlade ett dammsugarmunstycke över golvplankorna. Gunnel satte sig vid bordet i köket. Det var en av få saker som fortfarande stod på sin invanda plats i bostaden. Jag måste sluta tänka på det som hemma, tänkte hon. En solblekt, löst virkad duk var draperad snett över bordsskivan. Ikväll, och frukost imorgon. Sedan stänger jag det här kapitlet, tänkte Gunnel.


Hon fick aldrig veta vem av grannarna som låg bakom meddelandena. Hennes blå, klumpiga tvättlås hade fått arga meddelanden i bläck på ilsket avrivna remsor av frystejp, fästade på hennes lås varje gång hon råkade lämna det på bokningstavlan. ”Hör inte hit!!!” var en av de vänligaste. Sedan allt från ”Otillåtet” till en befallande uppmaning till fastighetsskötaren att ta bort låset snarast.
Detta hade eskalerat under lång tid.

Gunnels väninna, Asta, bad henne att vara försiktig. ”Hon låter inte stabil”, sa Asta – baserat på deckare och kvällstidningarnas frågespalter, antog Gunnel. Det var Gunnel som varit säker på att handstilen var en kvinnas, förmodligen i sextioårsåldern. Gunnel hade varit lärare hela sitt yrkesliv, och visste hurdan handstil som hade lärts ut vid olika tidpunkter. Hon hade även släktforskat sedan hon gick i pension, både i officiella källor som kyrkoböcker, och i generationers gamla brev, som funnit sin väg till hennes garderob genom arvsskiften och samlande. Handstil var Gunnels specialintresse. Till och med grafologi intresserade henne. Även om många avfärdade det numera måste det ju finnas ett korn av sanning i det.


Men att ständigt se sig om i trapphuset, att öppna dörren försiktigt och lyssna: det var inte så hon ville åldras. Även om hon kanske inte hade många friska år kvar ville hon kunna njuta av dem efter bästa förmåga. Den dagen hon ringde hyresvärden rusade både puls och blodtryck. Hon låg ner på den omsorgsfullt bäddade sängen när hon ringde. Det fanns en kö för byten, fick hon veta av den uttråkade kvinnan i telefonen, rösten hes av timmar i telefon. Tider och vilka lägenheter som kunde komma ifråga var inget de kunde uttala sig om. När Gunnel frågade om möjligheterna att få stanna i Majorna sa kvinnan: ”Det är många som vill bo där.” Sedan bytte hon ämne, frågade varför Gunnel ville byta. Gunnel blundade där hon låg på sängen, och ljög. Hon ville inte berätta att en granne, okänt vem, bedrev en anonym kampanj mot henne. Istället talade hon om sin drygt åttioåriga kropp, om höfter och knän, att vara i behov av en hiss. Om att vara ”till åren kommen”, ett uttryck hon avskydde. Det doftade snarare antiseptisk vårdavdelning än kaffe och hembakat mellan träd och rabatter på gården, med utsikter till en varm katt i knäet.


Imorgon skulle systersonen komma med den hyrda skåpbilen redan tidigt på morgonen. Hon skulle börja ett nytt liv på andra sidan älven, i ett högt hus på en gata hon aldrig varit på innan hon var på visningen för en månad sedan. De skulle bli tvungna att köra på GPS nästa gång också. Gunnel hade tagit reda på var spårvagnen till stan stannade, var närmsta mataffär fanns, vägen till apoteket och biblioteksfilialen. Men vad hon egentligen undrade var: var kan jag träffa människor? Var samlas alla för samtal och fika? Och: kommer de fortfarande att känna igen mig i Majorna? Om jag kommer hem.


Men innan hon var redo att flytta smög hon ner i den släckta, mörka källaren. Hon hade bokat tvättstugan en sista gång, för att vara säker på att få vara ensam där. När hon tryckt på lysknappen, och lysrören blinkat några gånger och sedan stabiliserats, såg hon att låset på bokningstavlan som vanligt täckts över av en remsa frystejp. Hon avlägsnade den, med ett tillkämpat lugn. Sedan satte hon upp en egen lapp på anslagstavlan.
”Till dig som sätter arga lappar på mitt tvättlås”, inleddes den. ”Jag lämnar låset i dina händer nu. Gör vad du vill med det. Bränn det under rituella former, ändra numret med märkpenna, kasta det i älven. Eller spara det som ett minne av en vunnen strid. Jag skulle föreslå att du pratar med någon om din rädsla. Det kan inte vara lätt att vara du. Jag förlåter dig. Gå med Gud. /Lås nummer 13.”


Gunnel släckte lampan på vägen ut, precis som trivselreglerna på den tunga dörren sa. Hon skulle aldrig mer befinna sig på den här platsen. Hon sa farväl till huset, med handen mot den svala, vitkalkade väggen. Sedan skickade hon ett meddelande till systersonen: ”Ser fram emot att ses imorgon. Allt är klart för flytten. Jag står för bullar när vi kommer dit, och pizza när vi är klara. Vi tar det lugnt. /Din gamla moster.”


Systersonen svarade innan hon släckte för natten. ”Så gammal är du inte. Inbilla dig inte att du slipper bära. Jag får med mig barnen, de får dra sitt strå till den berömda stacken. Jag vidarebefordrade löftet om mat. Vi ses vid åtta, pigga och glada – åtminstone de av oss som inte somnat i baksätet på den korta resan. /Stefan.”


Innan Gunnel släckte den sista kvällen i sitt hem tänkte hon att hon hade tur trots allt. Hon hade släktingar hon kunde räkna med att få hjälp av. Och vänner att besöka. Hon hade nästan trettio kartonger och två resväskor med saker som betydde något, och som hon kunde få med sig dit hon skulle. Hon var rimligt frisk, och hade känslorna under kontroll. Än hade hon nyfikenheten i sig. Hon skulle klara sig bra, var hon än bodde.

Minnenas musik ute nu!

En ny publicering! Min novell Slägga ingår i antologin Minnenas musik från Miramir Förlag. Framsidan bär texten ”29 författare skriver om musikens inverkan på upplevelser, minnen och livet”. Jag håller som bäst på att packa upp kartongen.

Min novell beskriver studentlivet i Göteborg vid mitten av 1990-talet. Dans på kåren till dåtidens hits, spirande kärlek och att finna sig själv.

Utgångspunkten för novellen skulle enligt instruktionerna vara en låt, en sång, ett stycke musik. Min novell börjar med introt till Sledgehammer av Peter Gabriel – en klassiker redan på 90-talet. En slagning på Wikipedia ger vid handen att den är från albumet So, från 1986. Jag utmanar er alla att försöka beskriva ljudet av popmusik i text – det var verkligen svårt! I min tolkning blir detta så här:

Ett försiktigt, återhållet tremolo från en flöjt ekar från högtalarna. Snart stämmer syntharna in, och Peter Gabriels mjuka röst strömmar ut i rummet. Jag hade förlorat min bordskavaljer för kvällen efter middagen, men där står han, mitt på dansgolvet. Filip har på sig en grön, dubbelknäppt kostym, vit skjorta med en smal, grön rand och grön slips med vita prästkragar.

Länk till Sledgehammer på Spotify om du vill jämföra min text med musiken. Varning, du riskerar en tidsresa till 1980-talet. : https://open.spotify.com/track/029NqmIySn1kOY305AAhxT?si=3MEcAQt8Q4aDjNy9hTs2CA&utm_source=copy-link

Håller som sagt på att plocka upp boken, men en snabb översyn ger vid handen att många skildrar klassisk musik. Dans verkar också vara ett populärt tema. Den kompletta listan på medverkande författare finns här, på Miramir Förlags hemsida. http://www.miramir-forlag.com/2021/03/14/vinnarna-i-tavlingen-musik-ar-korade/

Jag har ett antal exemplar av antologin till salu till ett pris av 180 kr plus eventuell frakt, eller enligt överenskommelse om leverans. Hör av er via kontaktformuläret.

Ny bok: Traditioner

Lagom till midsommar kom Miramir Förlags nya novellantologi Traditioner ut. Jag medverkar med skräcknovellen Bärare – som utspelar sig i Bohuslän på just midsommar.

Här är en klassisk bild från uppackningen av mina exemplar – med det snygga omslaget delvis synligt. Du kan köpa den av mig för 180 kr plus eventuell frakt.

Jag ser fram emot att läsa novellantologin och se hur de andra författarna har tolkat temat. Det blir ryslig läsning när åskan går i sommar.

Novelltävling ”Upp i det blå” från Lohrs Pocket MedMera

Fantastiska bokhandeln Lohrs Pocket MedMera på Kapellplatsen i Göteborg utlyser en novelltävling. Temat som novellen ska tolka är ”Upp i det blå”. Novellen får vara maximalt 5000 tecken på 1,5 radavstånd.

Du kan vinna ett fint pris från Novellix. Lohrs Pocket MedMera lägger gärna ut den vinnande novellen på hemsidan och bjuder in till högläsning av den efter pandemin.

Vässa pennor och tangentbord och börja skriva! Novellen mejlas till sigrid@pocketmedmera.se senast den 28 februari 2021.

Uppdatering 8 maj 2021: Nu finns de vinnande novellerna att läsa på Lohrs Pocket MedMeras hemsida. Grattis till vinnarna, Sarina Sandman och Stephan Cedergren.

Antologi att skriva till från Darkness Publishing

Darkness Publishing söker bidrag till en antologi om Nordiska väsen. Deadline är 28 februari 2021. Läs mer här.

Ett bidrag får vara på maximalt 50.000 tecken. Vilka väsen man kan välja att skriva om är begränsat till denna lista: vättar, tomtar, älvor, troll, skogsrå, vittror, näcken, diser, dvärgar, häxor, jättar, svartalver, draug, irrbloss, mara, myling, gastar, strandvaskare, bäckahästen, gloson, lindorm, kraken, varulv, kyrkogrim, kvarngubbe, rå eller lyktgubbar. Man får skicka in flera bidrag per författare.

Novellen måste kunna kategoriseras till någon av fantasygenrerna steampunk eller grimdark. Jag måste erkänna att jag fick slå upp grimdark. Här kan du läsa definitionen (på engelska).

Nya antologier att skriva till från Miramir Förlag

Några dagar återstår för att skriva till Miramir Förlags antologi om musik. Deadline är nyårsafton, 31 december 2020 och boken kommer ut 2021/2022 . Läs mer om antologin här. Max 5000 ord. Novellen ska ha temat musik och inledas med att man hör ett ackord från ett musikstycke. Max två bidrag per författare. Jag har ett bidrag i stort sett klart. Håll tummarna för mig!

Novelltävling nummer två från Miramir Förlag har temat Bortom grinden. Den har deadline 15 mars 2021 och är öppen för noveller, dikter och illustrationer. Läs mer här. Antologin ska tolka temat ”förväntningar, nyfikenhet och mystik”. Boken kommer ut hösten 2021.

Tips om Tistelblomma – antologi att skriva till

Jag fick ett tips från Jenny om en antologi att skriva till. Det är en elektronisk antologi som ges ut av Tistelblomma. Temat för antologin är Masken rämnar.

Du kan läsa mer om antologin på Tistelblommas blogg här. Det är deras första antologi, så det är spännande att se vad det blir för något! Deadline är 1 april 2021, och boken beräknas utkomma första halvåret 2021. Maximal längd på ett bidrag är 3000 ord.

Vässa pennor och tangentbord och sätt igång med att skriva! Hoppas att vi ses i startfältet!

Sätt ord på ditt inre – och må bättre

Vill tipsa om en skrivarkurs på distans med Kerstin Rauserk. Överskriften är som i rubriken: Sätt ord på ditt inre – och må bättre. Kursen arrangeras av Möte & mening i Stenungsund.

Du kan läsa mer om kursen på Facebook. Följ länken här. Du kan även läsa informationen här nedan. För dig som inte har Facebook kan du kontakta Helene på mejl helene@moteochmening.se , där du även kan anmäla dig till kursen. Kursen kostar 1200 kr och sker över datorn.

Så här skriver Möte & mening i informationen:

”I dessa coronatider behöver vi fundera och tänka över våra liv och kanske skriva ned känslor och budskap. Du som inte alltid kommunicerar verbalt eller är högkänslig kanske ännu mer behöver uttrycka dig genom att skriva.

Anmäl dig till kursen där du får möjlighet att skriva din historia, berätta om exempelvis krisens konsekvenser för dig eller om nåt annat du vill dela med dig av.
Under 5 veckor med start v 21 kan du dela dina upplevelser online i en liten grupp på nätet som utbyter berättelser via mail och får tips och tankar kring skrivande och språkliga finurligheter av mig på Skrivrötter.
Jag heter Kerstin Rauserk och är skrivarpedagog, journalist och författare boende i Stockholm och jobbar med denna kursen i samarbete med Möte & mening.

Anmälan senast 15/5 till Helene sms 0739-800155
eller helene@moteochmening.se
Pris 1 200 kr
Vi jobbar över datorn där vi lämnar in och tar emot texter via e-post.
Förutom att skriva så läser vi även andras texter – något som varje skribent lär sig mycket av.

Välkomna
Helene & Kerstin
http://www.moteochmening.se

Bild: Möte & mening

Två antologier att skriva till – vintern 2020

Jag vill tipsa om två nya novellantologier att skriva till. De har nyligen offentliggjorts och har deadline nu i vinter. Så om du letar efter något att göra i jul är här ett par tips.

Den första kommer från skånska Ariton förlag. Tema är Ögonblick av galenskap och deadline är 31 januari 2020. Förlaget skriver att: ”Hur du tolkar den titeln är helt upp till dig.” Ariton förlag är inriktat på texter kring personlig utveckling. Onekligen en rolig utmaning. Jag har redan satt igång med mitt skrivarbete. Mer om antologin och förlaget kan du läsa här.

Den andra antologin är kopplad till en tävling med chans att vinna 15 000 kr och medlemskap på Opulens.se Premium. Det är likaledes skånska förlaget Ekström & Garay som har utlyst tävlingen. Den här tävlingen har inget tema och är inte bunden till någon särskild genre. Deadline är 1 mars 2020. Läs mer här.

Kanske ses vi i startfältet? Stort lycka till!

Länk till böcker jag redan medverkar i här.

Ny antologi att skriva till

Knappt har antologin Tusen och en natt – som jag medverkar i, se förra inlägget – kommit ut, så berättar Sofi Poulsen och Darkness Publishing om en ny antologi att skriva till. Läs mer här. Det är, som i tidigare antologier, en chans att jobba med de gamla klassiska sagorna och ge dem en ny, modern fantastikgestalt. Deadline är 28 februari 2020. Källa: SkrivarSidan och Sofi Poulsen

Vill du ha ännu fler tips på skrivartävlingar och antologier? Kolla gärna in SkrivarSidan eller Eva Ulleruds hemsida, som listar sådana och ofta uppdaterar.

Jag vill också passa på att påminna om Tidningen Skrivas dikttävling, som jag skrivit om här. Deadline 1 november.

Normstorm

Make creativity your talent

Jenny Enochsson

Skrivarblogg

Tistelblomma

Litterär sajt

Anna Gable

Skrivtjänster – Språkkonsult – Författare

Agnes Hillert

skriver, ger textrespons och leder workshops

Tootsie Of Sweden

A swedish storyteller with a love for photography. Taking a train trip through Europe august 2019.

Så du tror du är författare

En skribents vardag av och med Päivi Karabetian

RomComDojo

Just for a laugh

Hallvi reads

an escapist's book adventures

Petronellas Författarliv

Drömmar är inte omöjliga, bara arbetsintensiva.

Åsa Öhnell - barnboksförfattare

Spänning och feelgood!