Kultur – Cathrins bokskåp

Inbjudan till diktutställning

Vernissage 15/9 kl 12-15

Vi är en grupp poeter som träffat varandra på Frivilligcentralen Oscar i Göteborg, och ska ställa ut våra dikter som en konstutställning. De flesta av de medverkande känner jag från studiecirkelgruppen Dikt och verklighet, som jag ingick i några år före pandemin.

Ett par av oss planerar också att ställa ut enstaka bilder. Jag tänker printa ett par av mina foton på en fotobutik i stan och ställa ut.

Sista planeringsmötet är på fredag, så jag har bara ett par dagar på mig att färdigställa detta. Då ska vi även öva på våra uppläsningar och bestämma vilka snacks vi ska bjuda på vernissagedagen.

Vernissagedagen kommer vi alla att ha uppläsningar av våra dikter vid flera tillfällen. Några av oss har också böcker som kommer att finnas att köpa där.

Välkomna på vernissage söndagen 15/9, en trappa ner i Sjömanskyrkan i Göteborg!

Nedan har ni text och detaljer kring utställningen från Frivilligcentralen Oscars nyhetsbrev. För mer info om Oscars verksamhet prenumerera på nyhetsbrevet eller följ Frivilligcentralen Oscar på Facebook!

https://www.svenskakyrkan.se/carl-johans-pastorat/oscar

Galleri Oscar

På Oscar i Sjömanskyrkan, en trappa ner

Vernissage första dagen på utställningen kl 12-15 söndagar ojämna veckor

Start 1 sept

Vill du se utställningen utöver vernissage så passar följande tider bäst: måndagar, tisdagar, torsdagar och fredagar 12:30-13:30, Onsdagar 11-12

Monica Servatius, Ingrid Winblad, Gunilla Nilsson, Lena Nilsson, Dick Aurell, Karola Viberg, Cathrin Monell

Dikt & Textutställning

15 sept – 26 sept

Nynäshamns biblioteks poesitävling 2021 avgjord

Jag fick i veckan meddelande om att jag har vunnit hederspris i Nynäshamns biblioteks posesitävling. Temat var En papperslapp.

Jag har fått besked att vinnarna inte kommer att publiceras på nätet men att det är okej att jag lägger ut min text här. Trevlig läsning!

Flingor

Skriver ner

För att förstå

Låser mitt motstånd

Pennan till papperet

Gör avbön

Pulvriserar notiser

Till snöflingestorlek

Börjar om

Sprider ordfragment

På busshållplatser

Antecknade skuldbekännelser

Imaginära brott

Kan inte efterlämnas

Inte brännas i bostaden

Återstår papperstuggen

Skilda papperskorgar

Adressaten onådd

Avsändaren i kramp

Komplicerad anteckning

Egen föreskrift

Kulturtips:C-o-n-t-a-c-t

Vädret var trots en regnskur på förmiddagen på vår sida framåt kvällen. Vi samlades åtta personer vid universitetsbiblioteket vid Hagakyrkan, och fick hjälp att logga in och starta appen. Därefter fick vi ta på oss våra medhavda hörlurar och efter ett ljudtest drog pjäsen igång. Vi fick följa efter skådespelarna runt Haga kyrkoplan i 50 känsloladdade minuter.

Jag var igår kväll på utomhusteater på Haga kyrkoplan. Pjäsen ges även vissa dagar på Gustaf Adolfs torg. Pjäsen heter C-o-n-t-a-c-t, är ursprungligen skapad på franska av Musidrama och Bureau Sauvage, från en idé av Gabrielle Jourdain och spelas i Göteborg på engelska och franska av GEST, Gothenburg English Studio Theatre.

I hörlurarna får vi följa skådespelarna, både deras tankar och det de säger högt till varandra. Ändå märker jag att människor, som passerar vår grupp och skådespelarna, undrar vad som pågår. Jag hoppas att några av dem tar reda på nya datum för pjäsen. Några ytterligare datum finns på GEST:s hemsida och eventuellt kommer fler.

Pjäsen följer en ung kvinna som kommer till parken och slår sig ner på en bänk, uppslukad av sina egna tankar. Som mest har hon två-tre tankar på gång samtidigt som studsar runt i publikens hörlurar, tillsammans med musik hon sjunger med i. En man kommer och slår sig ner bredvid henne. Och ett samspel utvecklas.

En pjäs om hur händelser påverkar människor, hur den sociala distansen tär på oss. Den berör psykisk hälsa och mediciner. För mig kändes den mycket angelägen och jag är glad att få ha tagit del av den här upplevelsen. Jag rekommenderar att ni kollar efter biljetter.

Inlägget är inte sponsrat.

Kulturtips: Fönsterpoesi live från Lagerhuset

Råkade i morse se en blänkare på sidan med kulturhändelser i GP, om att det skulle finnas ett evenemang kallat Fönsterpoesi live från Lagerhuset med diktuppläsning idag kl 12.30 på Facebook. Det fanns även möjlighet för 8 personer (enligt nuvarande regler) att stå utanför fönstret på Lagerhusets parkering.

Evenemanget går även att se i efterhand på Facebook. Här är en länk till Fönsterpoesi live från Lagerhuset.

I dagens fantastiska program ingick dikter av Sara Garib och Kennet Klemets, samt musik på violin av Mikael Johanson. Båda poeterna läste sina dikter tydligt och levande, och texterna var tankeväckande och engagerande. Programmet var ca 25 minuter. Louise Halvardsson var konferencier, och berättade om evenemanget och dess kontext i planerade evenemang i Göteborg.

Detta program kommer att följas av liknande de två kommande fredagarna, 28 maj och 4 juni 2021 kl 12.30. Vårens andra fönsterpoesitillfälle bjuder på poeterna Sayam Shortip och Olivia Bergdahl. Det blir också musik av Carita Jonsson. Länk här. Vid det tredje tillfället, den 4 juni som också är Göteborgs 400-årsjubileum, medverkar poeterna Ulf Karl Olov Nilsson (UKON) och Frej Haar, och Kristina Issa står för musiken. Jag kommer att uppdatera med länkar när evenemangen har varit.

Efter jag sett evenemanget idag rusade jag till min lokala bokhandel, Lohrs Pocket MedMera, för att se om jag kunde hitta någon bok av Sara Garib och/eller Kennet Klemets – så fint var det att få ta del av dagens uppläsning. Visst är vi hungriga på kultur efter mer än ett år av inställda evenemang. I poesihyllan i bokhandeln fanns Beröringen av Kennet Klemets från 2013. Den går upp på min läslista!

Fönsterpoesi är ett samarbete mellan Författarcentrum Väst, Göteborgs Litteraturhus, Kulturstrategiska enheten på Kulturförvaltningen, Göteborgs bibliotek och kulturhus, ABF, Folkets hus samt Näringslivsgruppen och Göteborgs 400-årsjubileum på Göteborg & Co. (Källa: Fönsterpoesi live från Lagerhuset, på Facebook)

Poesipandemi

Idag kom mina exemplar av Poesipandemi. Dikter från en orolig tid hem i min brevlåda. Tack så mycket till Götabiblioteken! Ett exemplar till mig, ett till mamma (redan i posten, därför inte med på bild) och ett exemplar till en skrivarkompis.

Antologins ursprung var en tävling på temat Poesipandemi. Dikterna i boken som blev resultatet är av 72 olika människor, med en gemensam tanke i coronapandemin. Boken finns att låna som e-bok hos www.gotabiblioteken.se .

Min dikt heter Mätserie och behandlar behovet av att hålla koll på sin temperatur som ett mått på sin hälsa, i en tid där varje avvikelse bör betraktas. En tid av oro för alla. Men där oro och behov av kontroll kanske inte träffar alla lika.

Vill också tipsa om att i boken medverkar även Kerstin Rauserk: skrivlärare på SKRIVRÖTTER, journalist, pedagog och författare från Göteborg. Jag är glad att åter få finnas i samma sammanhang som Kerstin, som var på plats när jag för första gången läste mina dikter högt och som hjälpt mig i arbetet med dikter och noveller. Kerstins dikt heter Epidemi.

Hoppas att ni vill kolla upp antologin hos Götabiblioteken! Önskar en trevlig stund!

Göteborg Film Festival 2021

Det här året har jag kunnat se fler filmer på festivalen än någonsin tidigare. Tack vare att filmerna endast går att streama får jag ta del av dem hemifrån min soffa. Jag är så tacksam.

Förra året, innan pandemin kom till Sverige, gick jag faktiskt på Göteborg Film Festival på bio. Jag såg några filmer på Göta, Roy och Biopalatset. Men det var förknippat med stor stress att sitta i salongen. Tidigare än förra året var det många år sedan jag gick på festivalen. Jag har inte orkat.

Hittills, på festivalens nionde dag, har jag sett fjorton filmer. Mest nordisk film. Jag skriver en lista längst ner i inlägget med vilka filmer jag sett och har kvar att se.

Om jag fick önska, skulle det även nästa år vara möjligt att se filmer digitalt.

Filmer jag har sett: Tove (Finland, om Tove Jansson) , The Killing of Two Lovers (USA) , Aalto (Finland, dokumentär om Alvar och Aino Aalto) , Undine (Tyskland), Rosa’s Wedding (Spanien) , Persona Non Grata (Danmark), Never Gonna Snow Again (Polen), Time to Pause (Storbritannien, om pandemin och möten), Slalom (Frankrike), Molecules (Italien, om Venedig under pandemin), Gritt (Norge) , The Father (Storbritannien/Frankrike), En runda till (Danmark), MLK/FBI (USA, om hur FBI skrämdes av och avlyssnade Dr Martin Luther King Jr)

Kvar att se: Sweat (Polen/Sverige), Knackningar (Sverige)

Boktips: Olive Kitteridge

Olive Kitteridge är en bok av Elizabeth Strout. Av henne har jag tidigare läst Mitt namn är Lucy Barton. Den här boken är skriven tidigare, och gavs även ut på svenska 2015 men finns nu i pocket.

Olive Kitteridge är en outhärdlig människa. Dömande, ständigt med taggarna utåt. Hennes liv belyses i boken genom korta berättelser där hon sällan själv står i centrum. Istället är det grannar, gamla elever från hennes tid som högstadielärare i matematik, och anhöriga som oftast är i berättelsernas fokus. Boken utspelar sig i Maine på den amerikanska östkusten.

Men under bokens gång lär vi känna Olive Kitteridge bättre, och vår sympati för henne ökar när vi ser hur hennes liv har varit. Berättelserna och situationerna belyser Olive skickligt, och vi förstår att hon verkligen gör sitt bästa med det hon har.

Boken är fängslande. Elizabeth Strout är en skicklig författare som kan ta en osympatisk person och få oss att hysa sympati för henne i bokens slut. Det förvånar mig inte att höra att boken belönades med Pulitzerpriset 2009. Boken finns i pocket hos en bokhandel nära dig. Den har också blivit en Emmy-belönad tv-serie och finns på HBO Nordic.

Läsning i coronatider: Nu är allt vi har

Jag var i början av mars på tyst retreat på Styrsö. Tid i tystnad är för mig tid för läsning och reflektioner – förutom tidebönerna och mässan vi hade tillsammans.

På retreaten läste jag Robert Erikssons bok Nu är allt vi har (2016). Robert Eriksson är pastor och föreståndare i Betlehemskyrkan här i Göteborg.

Nu är allt vi har – det är en titel som känns brännande nu i coronatider. Det är enligt författaren receptet på att känna sig verkligt levande. ”Varken det förflutna eller framtiden existerar ”, står det på baksidan. Boken tar avstamp i Predikaren i Bibeln – verser från Predikaren omger de olika delarna av Nu är allt vi har. ”Tomhet, idel tomhet, allt är tomhet.” Predikaren känns lätt som en väldigt dyster bok, men det argumenterar Eriksson mot.

I centrum av boken står att göra det som är ens sanna identitet. ”Hur skulle mitt liv se ut om jag inte arbetar och umgås med mina närmaste för att bli älskad, utan för att jag redan är älskad?” Svaret på det är vår sanna identitet. Och, som Robert Eriksson påminner oss: vi är redan älskade.

Robert Eriksson levandegör en kväll på Ullevi med Foo Fighters – den legendariska där Dave Grohl föll av scenen. ”Så skört är livet. Och det vet vi alla innerst inne.” Desto starkare blir känslan när Grohl kommer tillbaka till scenen och fansen, och man får dela den stunden. Robert Eriksson ger även i andra böcker exempel på populärkultur när han pratar om tro: till exempel Hungrigt hjärta (2018), där utgångspunkten är låtar av Bruce Springsteen. Den står på min att läsa-lista.

Men visst är det nyttigt att påminnas om att leva mer i nuet – så här i livet med hotande sjukdom mer än någonsin. Och jag är glad för att ha Robert Erikssons bok som sällskap när jag begränsar mina kontakter.

Att göra hemma. Läsutmaning.

Jag läste tyska i högstadiet och gymnasiet, som jag gick ut från 1993 (himmel). Jag läste även en sommarkurs på universitetet 10 poäng, 1997 tror jag. Och i dagarna har jag för första gången läst en roman på tyska: Kaffee und Zigaretten av Ferdinand von Schirach.

Jag minns när jag för första gången läste en bok på engelska. Det var i femman, och boken var Pippi på de sju haven. Jag minns inte vad den heter på engelska. Jag hade nog kunnat hitta en bok jag var mer motiverad att läsa, men det bestämdes över mitt huvud av lärare och bibliotek. Idag läser jag böcker obehindrat på engelska. Ord jag får slå upp är oftast arkaiska uttryck, facktermer, slangord eller ord som H. P. Lovecraft hittat på själv och som aldrig riktigt fäste i språket.

Så bra kommer jag nog aldrig att bli på tyska – inte med mindre än att jag flyttar dit ett tag. Men jag har alltså tagit mig igenom en hel bok. Jag fick slå upp en hel del, men med ordbok i mobilen är det enklare än någonsin. Det förekommer verbformer som jag inte skulle kunna använda själv. Men jag vågar säga att jag tagit till mig boken.

Jag har försökt läsa på tyska förut. I bokhyllan står ett exemplar av Hermann Hesses Der Steppenwolf, som jag daterar till någon Sturm und Drang-period på gymnasiet. Det är väl då hågade brukar plocka upp den? Jag strandade på någon av de första sidorna. Den boken finns även på svenska, lika oläst, i hyllan.

Boken är inhandlad på Lohrs Pocket MedMera, som har en hylla med utländska böcker. På engelska, tyska och franska. Böcker på dessa originalspråk ingår även i Lohrs läseklubb. När jag berättade att jag läst ut den undrade bokhandlare Ines Lohr om jag inte vill vara med i tyska bokcirkeln, men det vore nog att ta mig vatten över huvudet. Jag berättar inte hur länge jag hållit på att läsa den… Att genomföra det med en bok per månad vore inte möjligt för mig.

Av Ferdinand von Schirach har jag tidigare läst (på svenska) Brott, Skuld och Fallet Collini. När jag köpte boken för nästan ett år sedan fanns den inte på svenska, men den kommer på svenska i maj 2020 på Lindelöws bokförlag, med titeln Kaffe och cigaretter.

Liksom många av von Schirachs tidigare böcker rör den sig kring frågor om brott och skuld. Den har mycket självbiografiskt material, och exempel från von Schirachs karriär som advokat. Berättelsen är uppbyggd av korta, rapsodiska kapitel som tillsammans bildar en komplex väv av betraktelser och berättelser. Jag tycker personligen mycket om det här sättet att berätta, som kräver lite extra av läsarens associationer. Det påminner mig om Olga Tokarczuks Löparna, fast med en självbiografisk vinkel. Jag kan varmt rekommendera en läsning – fast jag förstår den som vill vänta på den svenska översättningen.

Att göra hemma. Rashomon.

Till att börja med: jag är inte sjuk. Lite snuvig. Så jag stannar hemma. Av omtanke om mig själv och andra. Så jag tänkte börja en serie på bloggen med saker att göra hemma.

Jag går en skrivkurs på nätet (Masterclass för Margaret Atwood) där jag tips om att se Rashomon (svensk titel Demonernas port) (1950) av Akira Kurosawa och lägga märke till berättarröst och struktur. Det hände sig så att vi hade den i vår samling dvd-filmer (tack vare maken). Så den såg jag om igår kväll.

Rashomon utspelar sig i 1100-talets Japan. Filmen berättar samma händelser (en våldtäkt och ett mord) ur tre synvinklar, som motsäger varandra. Scenen är en domstol, och den mördade hörs genom ett medium. Vem talar sanning? Och till slut blir frågan: vad är sanning?

Det sättet att berätta en historia på film var nytt 1950. Senare har det använts i filmer som De hänsynslösa (Reservoir Dogs), De misstänkta (The Usual Suspects), och Spring Lola. (Maken lägger till I sanningens namn Courage under fire) med Meg Ryan och Denzel Washington till listan). Filmen blev Akira Kurosawas genombrott utanför Japan och början på en lång karriär. Den är en milstolpe inom filmen. Den blev senare en pjäs på Broadway och en amerikansk nyinspelning gjordes.

Att se film är ett förslag på något att göra hemma i isolering. Rashomon hade vi hemma, på dvd med engelsk text. Kanske finns den, eller något av de andra tipsen, att hitta på någon streamingtjänst?

Uppdatering: Demonernas port finns att strömma på biblioteket, Cineasterna. Länk här. https://www.cineasterna.com/sv/library/82/search?search=Demonernas+port+

(Källor: Rashomon Special edition, Book extracts, Wikipedia )