Cathrins bokskåp

Tusen och en natt ute nu!

Nu har novellantologin Tusen och en natt kommit från tryckpressarna! I antologin ges sagorna från Tusen och en natt ny gestalt i form av noveller inom fantastik – science fiction, fantasy och skräck. Min novell, Källarbarn, är inom skräckgenren. Boken är utgiven av Sofi Poulsen och Darkness Publishing.

Visst är omslaget fint, med en oljelampa på ett enfärgat grönt fält. Omslaget är skapat av Ulrica Edvinsson Sundin.

Om du vill läsa boken kan du köpa den av mig för 199 kr plus eventuell frakt (bokhandelspris 249 kr). Kontakta mig via kontaktformuläret, via Messenger eller via DM på Instagram.

Tidningen Skrivas poesitävling

Vill tipsa om Tidningen Skrivas poesitävling, som har deadline 1 november 2019. Ämne är valfritt och max antal tecken är 1500. Tävlingen är endast öppen för tidningens prenumeranter. Här kan du läsa mer om den.

Jag håller på och jobbar med ett bidrag. Håller på att stryka fram en mer fulländad form, hoppas jag. Vi ses i startfältet!

Skrivkväll på Stadsbiblioteket

Ikväll har jag varit på skrivinspirationskväll på Göteborgs Stadsbibliotek, i samarbete med Folkuniversitetet. Ledde kvällen gjorde författaren och lektören Johan Carle.

Johan Carle ledde oss i olika skrivövningar, med flödesskrivning som utgick från en rad ur en bok av poeten Maria Wine, som han plockade från hyllan. Vi fick skriva korta dikter och läsa för varandra. Och vi fick starta med två ord, fylla i ett eget och skicka papperet mellan oss två och två – som när vi var barn på skolgården, sa mitt sällskap på kursen.

Nästa skrivkväll på Göteborgs Stadsbibliotek är den 17 september. Läs mer här.

Här är dikten som jag hastigt skrev. Hoppas ni gillar den.

Poetik

Lämna öppet

Möjligheternas tyranni

Som att bryta samman

Åskmolnet över staden

Diktens omgång

Hem till orden

Tågsemester dag 8-9: Nürnberg-Köln

Sista förmiddagen i München gick maken iväg till Deutsches Museums Verkehrszentrum – fordonscentrum – och tittade på bilar, spårvagnar och tåg. Jag tog en promenad i Münchens centrum med paus i ett par kyrkor och på två kaféer. På det ena kunde jag lyssna på en gatumusikant och skriva lite, på det andra började jag läsa Amerika av Franz Kafka.

Efter lunch tillsammans nära hotellet tog vi så tåget till Nürnberg. Även där bodde vi nära stationen, och helt nära centrum som delvis var historiskt, delvis återuppbyggt efter originalhusen.

På kvällen tog vi en promenad, åt med utsikt över ett fint torg. Maken åt Nürnbergska korvar med surkål. Jag åt Spätzle, som är nudlar med en sås på ost och stekt lök. På vägen tillbaka till hotellet stannade vi och åt gelato till efterrätt. Vi köpte också med oss en kartong Lebkuchen, ett slags kakor med nötter och pepparkaksliknande smak, hem.

Nästa morgon, efter frukost, gick vi till Albrecht-Dürer-Haus, en promenad på ungefär en halvtimme. Vi gick även in i en vacker kyrka på vägen.

Albrecht Dürer (1471-1528) var en redan under sin livstid känd och beundrad konstnär. Han köpte huset 1509, och bodde där tillsammans med sin fru. Vi hade sett originalen till flera av hans målningar på Alte Pinakothek i München ett par dagar tidigare. På Albrecht-Dürer-Haus hängde kopior, flera av dem gjorda redan på 1500-talet. Albrecht-Dürer-Haus var ett jättefint museum med bra audioguide. Man hade möjlighet att se tillverkning av träsnitt, och köpa dem, på översta våningen.

Efter lunch (kalkonschnitzel med tomatsås) gick vi till tåget och åkte till Köln.

Vi kom fram till Köln framåt kvällen. Notera att i Köln finns det två stationer – Haubtbahnhof och Kölner Messe Deutz. Det går snabbt att ta sig mellan dem med pendeltåg. Vi bodde mittemot Haubtbahnhof med glimt av Kölner Dom genom fönstret. Vi besökte Domen på kvällen, samtidigt som det pågick en mässa där. Det var otroligt stämningsfullt med orgel och körer. Vi åt middag på Funkhaus, en verkligt klassisk Kölnadress. Dag 2 i Köln gjorde vi en rundresa med buss, och sedan tog vi tåget till Hamburg.

Studiecirkel Osebol hos Lohrs Pocket MedMera

Lohrs Pocket MedMera har i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan en cirkel med författaren Marit Kapla och hennes bok Osebol. Osebol är en 811 sidor tjock polyfon diktberättelse från byn Osebol i Värmland, som Marit Kapla kommer ifrån. Den bygger på intervjuer med i stort sett alla vuxna invånare i byn, fyrtiotvå stycken, som berättar historien om de hus de bor i och sina liv. Fram träder en bild av människors sorg, glädje, oro och humor.

Under studiecirkeln kommer Marit Kapla att läsa hela boken högt för oss. Första tillfället var igår, och det var magiskt att höra Marit Kapla läsa högt ur sin bok. Boken finns även som ljudbok med författaruppläsning, och det hördes att författaren var mycket bekant med materialet och van att läsa högt ur den. Hon berättade också att hon gör en turné där hon läser högt tillsammans med en musiker.

Här kan du läsa mer om studiecirkeln. Det går bra att komma enstaka gånger, eller resten av gångerna, efter anmälan till Lohrs Pocket MedMera.

På bilden läser Marit Kapla för oss.

Tävling i Tidningen Skriva

Vill tipsa om sommarens stora novelltävling i Tidningen Skriva. Temat är Värme. Tävlingen är öppen för prenumeranter. Ett bidrag per författare om max 10.000 tecken. Första pris är lika många kronor, alltså 10.000.

Här kan du läsa mer om novelltävlingen. Jag kommer att skicka in ett bidrag, det lovar jag!

Bild på dahliarabatten, Botaniska trädgården, Göteborg i början av augusti 2019.

Tågsemester dag 6-7: Wien/München

Sjätte dagen av tågsemestern tog vi tåget från Wien till München runt lunchtid. Den sträckan tar ungefär fyra timmar, och går genom ett riktigt naturskönt landskap. Vi satt bekvämt och rullade fram mellan alpstugor och berg. Vi anlände i München vid 15-tiden och letade reda på vårt hotell. Efter att vi lämnat väskorna på hotellet hittade vi ett ställe med uteservering och åt korv med potatisstomp och surkål, med tillsats av bacon. Efter maten gick vi tillbaka till stationen och åkte på en hopon-hopoff buss. Tyvärr hade vi missat den sista långa turen för dagen, utan åkte bara i stadskärnan. Vi avslutade dagen med gelato och sedan läsning på hotellrummet.

Under den här delen av resan, Wien och München, läste jag Stefan Zweigs självbiografi Världen av igår från 1941 – lämpligt nog, eftersom den till största delen utspelar sig i Wien och Bayern. Det är en fantastisk fresk över Europa från ca 1890 när Stefan Zweig gick i skolan, fram till 1941 när boken kom ut och Stefan Zweig dog i exil i Brasilien.

Nästa dag gick vi upp tidigt, åt frukost på hotellet och gick sedan tillbaka till busshållplatsen vid Hauptbahnhof. Vi åkte den delen av den långa bussturen som gick utanför centrum, till BMW Welt och OS-byn, som vi nyligen hade sett i den välgjorda tv-serien The little drummer girl, baserad på John Le Carres klassiska roman.

Vi kom tillbaka in till stan, bytte runda och åkte till Münchens konstkvarter, Pinakotheke. Vi började på Alte Pinakothek, med de äldsta tavlorna. Vi såg bland fantastiskt mycket annat medeltida kyrkokonst, Albrecht Dürer, Leonardo da Vinci, Rubens, Rembrandt. Museet var enormt och det fanns inte en chans att gå igenom det vid ett besök.

Neue Pinakathek var för närvarande stängt (sommaren 2019) så vi gick efter att ha delat på en bit Apfelstrudel med både grädde och vaniljsås till Pinakothek der Moderne. Det är museet för 1900-talskonst och innehåller bland mycket annat tavlor från modernism och expressionism, särskilt många verk av Picasso och Max Beckmann. Här fanns även en tavla av Paula Modersohn-Becker, som jag just läst en bok om i Lohr Pocket MedMeras läseklubb: Härligt är att leva här : Paula M. Beckers liv, av Marie Darrieussecq.

På kvällen åt vi bayerska specialiteter på Ratskellers uteservering. Jag åt Sauerbraten med Knödel. Det var en härlig kväll och en bra avslutning på en lång dag. En lustig detalj är att överallt annars på vår resa var ”ein grosses Bier”, en stor öl, 0,5 liter – men i München var det en liten, och en stor var en liter.

Bild från Ratskeller Prunkhof av Christoffer Monell.

Tågsemester dag 5 – Wien dag 2

Andra dagen i Wien försökte vi vara på konstmuseet Leopold Museum runt öppningsdags. Vi tog oss enkelt dit med tunnelbanan. Väl inne på museet var det vi och en skolklass som hängde i foajen. Vi köpte biljetter av en dam som hade en bok i knäet, och gick in. Vi saknade en guide för vad varje våningsplan innehöll och frågade en vänlig vakt, som rådde oss att börja högst upp – där började utställningen kronologiskt. Så vi tog hissen till översta våningen.

Väl där inleddes utställningen med hur det såg ut i Wien runt 1890. Det rummet innehöll bland mycket annat verk av Hans Makart och en ungdomstavla av Gustav Klimt. Sedan följde Wiener Sezession, Wiener Werkstätte, Gustav Klimt och tavlor, smycken och möbler av Koloman Moser.

Efter lunch på museet – fläskstek med knödel och alkoholfri weissbier – fortsatte vi med museets omfattande samlingar tavlor av Egon Schiele.

De två våningar av Leopold Museum vi besökte var verkligen ett vittnesbörd om den fantastiska skara konstnärer, författare och vetenskapsmän som verkade i Wien runt sekelskiftet 1900. Samlingen av konst och konsthantverk här är enastående och det är slående hur mycket som ändå stannat i staden.

Därefter delade vi upp oss. Maken åkte till Heeresgeschichtliches Museum – militärhistoriska museet – nära vårt hotell. Jag gick en stund till på Leopold Museum och därefter tog jag spårvagn till hotellet och vilade. På kvällen åt vi bagels och sedan Sachertorte med Wiener Melange. Kvällen avslutades med en timmes bussrundtur till Wiens sevärdheter som utgick från Operan och tog oss förbi Donau, Pratern och Schönbrunn.

Tågsemester dag 4: Wien dag 1

Väl framkomna med nattåget till Wien gick vi till hotellet, som låg alldeles vid stationen, och lämnade våra väskor i bagagerummet. Vi tog en kopp kaffe och en pistage/hallonbrownie på Hauptbahnhof medan vi planerade dagen, och bestämde oss för att ta en tur med Hopon-Hopoff-bussen.

Vårt tänkta mål med bussen var en promenad i Schönbrunns slottspark. På vägen dit öppnade sig himlen i ett ösregn. Vi gick av vid Schönbrunn, men gick på nästa buss som kom en kvart senare. Vi beslutade oss för att kasta om vårt tänkta program och istället titta på tavlor på Schloss Belvedere. Dit kunde vi också ta oss med den röda turbussen.

Schloss Belvedere är indelad i tre museer: Oberes Belvedere, Unteres Belvedere och Belvedere 21. Biljett kan köpas till ett eller alla museerna, och köps i ett fristående hus där även museishopen är inrymd.

Oberes Belvedere har de mest kända verken, som exempelvis Gustav Klimts Kyssen, som är den tavla man annonserar flitigt med på stan i Wien. Man har även fler verk av Klimt, Schiele och Kokoschka, för att nämna några. Vi gick till Oberes och Unteres Belvedere. I Unteres Belvedere, som var den del av slottet som inrymde bostäderna när slottet var bebott och är sevärt av den anledningen, pågår för närvarande (till september 2019) en utställning med den amerikanska konstnären Kiki Smith. Där finns även i de gamla stallarna en fin samling medeltida kyrkokonst.

Oberes Belvedere hade (förstås) fantastisk konst. Det var dock en helt ny upplevelse för mig att människor står fem personer tjockt framför tavlan och försökte ta selfies med den. Somliga till och med då de kysstes framför den. Jag har svårt att förstå det, men jag är kanske inte tillräckligt beroende av sociala medier. Vi köpte istället med oss den tunga boken på bilden, med garanterat bättre bildkvalitet.

Lunch åt vi på Oberes Belvedere. Vi hade tur som fick ett bord då vi kom. Jag åt poke bowl med rökt lax, maken åt gulaschsoppa. På kvällen orkade vi inte gå så långt från vårt hotell och ville äta österrikiskt. Vi hamnade på Der Ringsmuth där vi blev väldigt väl förplägade.

Tidigare inlägg i serien, om Berlin här och här. Om förra årets semester med besök på bland annat Muchamuseet i Prag här.

Tågsemester dag 3 – Berlin dag 2

Årets besök i Berlin var vårt tredje tillsammans. Tidigare var vi där 2014 och 2018. Deutsches Historisches Museum, nära Museumsinsel i stadsdelen Mitte, var vi senast på 2014. Då tog vi oss fram genom forntid, medeltid och fram till cirka 1870.

Så där började vi årets besök. Vi gick upp ganska tidigt så vi skulle kunna vara där när de öppnade vid tio, åt frukost, checkade ut och lämnade våra väskor i bagagerummet. Sedan gick vi till Alexanderplatz och tog S-Bahn till Hackescher Markt. Därifrån är det enligt vägskyltarna 600 m till Historisches.

När vi kom innanför portarna tog vi hissen upp till övervåningen, plöjde genom utställningen med det långa benet före fram till ca 1870. Där slog vi av på tempot rejält och tog oss igenom industrialiseringen, socialdemokratins födelse, revolution och krig med Frankrike, Danmark och Österrike, Bismarck och Kaiser Wilhelm. När vi nådde fram till första världskriget bröt vi för lunch i museets kafe – Bratwurst med potatismos och surkål med Apfelschorle. Apfelschorle är en blandning mellan äpplejuice och mineralvatten och är jättegott – går även att göra på till exempel rabarber, svart vinbär, hallon, tranbär… vår gissning är att man blandar lika delar.

Deutsches Historisches Museum är ett modernt museum och väl värt ett (eller flera) besök. Jag tror inte att man behöver vara lika historieintresserade som vi för att uppskatta det, för det är ett verkligt rikt och framåtblickande museum. Tysklands historia är ju också i mångt och mycket Europas. Dels har de ju en tidslinje med föremål och tavlor, men det är också generöst med avstickare med exempelvis vardagsföremål som kläder eller möbler från olika epoker. Något som berörde mig särskilt mycket var propagandaaffischerna och affischer som sålde krigsobligationer från olika länder från första världskriget. Allt ges en kontext och ett sammanhang, samtidigt som det blickar framåt mot vår egen tid.

Efter lunch tillbaka in i utställningen. Vi gick igenom första världskriget och delar av Weimarrepubliken innan vi bröt för kaffe och delad ostkaka – tysk, syrlig – med rabarber. Delad därför att kakbitarna var jättestora. Sedan satt jag kvar i kafeet och läste en stund medan maken tog sig fram till 1933 innan vi blev tvungna att åka tillbaka till Alexanderplatz och hämta våra väskor för vidare färd mot Hauptbahnhof – Centralstationen – för att borda det österrikiska nattåget till Wien.

Det nattåget var bekvämare, inte bara för att vi fick snacks, bubbel och frukost på det, utan det var mycket modernare på alla sätt. Lite mindre backpacker, lite mer utflykt. Under kvällen och natten passerade vi genom Polen och Tjeckien innan vi gick av i Wien vid 7-tiden på morgonen och gick till vårt hotell precis vid stationen.

Läs om första dagen av vår tågsemester 2019 här

Bild: Deutsches Historisches Museums hemsida, http://www.dhm.de