Gustav Klimt – Cathrins bokskåp

Andra dagen i Wien försökte vi vara på konstmuseet Leopold Museum runt öppningsdags. Vi tog oss enkelt dit med tunnelbanan. Väl inne på museet var det vi och en skolklass som hängde i foajen. Vi köpte biljetter av en dam som hade en bok i knäet, och gick in. Vi saknade en guide för vad varje våningsplan innehöll och frågade en vänlig vakt, som rådde oss att börja högst upp – där började utställningen kronologiskt. Så vi tog hissen till översta våningen.

Väl där inleddes utställningen med hur det såg ut i Wien runt 1890. Det rummet innehöll bland mycket annat verk av Hans Makart och en ungdomstavla av Gustav Klimt. Sedan följde Wiener Sezession, Wiener Werkstätte, Gustav Klimt och tavlor, smycken och möbler av Koloman Moser.

Efter lunch på museet – fläskstek med knödel och alkoholfri weissbier – fortsatte vi med museets omfattande samlingar tavlor av Egon Schiele.

De två våningar av Leopold Museum vi besökte var verkligen ett vittnesbörd om den fantastiska skara konstnärer, författare och vetenskapsmän som verkade i Wien runt sekelskiftet 1900. Samlingen av konst och konsthantverk här är enastående och det är slående hur mycket som ändå stannat i staden.

Därefter delade vi upp oss. Maken åkte till Heeresgeschichtliches Museum – militärhistoriska museet – nära vårt hotell. Jag gick en stund till på Leopold Museum och därefter tog jag spårvagn till hotellet och vilade. På kvällen åt vi bagels och sedan Sachertorte med Wiener Melange. Kvällen avslutades med en timmes bussrundtur till Wiens sevärdheter som utgick från Operan och tog oss förbi Donau, Pratern och Schönbrunn.

Väl framkomna med nattåget till Wien gick vi till hotellet, som låg alldeles vid stationen, och lämnade våra väskor i bagagerummet. Vi tog en kopp kaffe och en pistage/hallonbrownie på Hauptbahnhof medan vi planerade dagen, och bestämde oss för att ta en tur med Hopon-Hopoff-bussen.

Vårt tänkta mål med bussen var en promenad i Schönbrunns slottspark. På vägen dit öppnade sig himlen i ett ösregn. Vi gick av vid Schönbrunn, men gick på nästa buss som kom en kvart senare. Vi beslutade oss för att kasta om vårt tänkta program och istället titta på tavlor på Schloss Belvedere. Dit kunde vi också ta oss med den röda turbussen.

Schloss Belvedere är indelad i tre museer: Oberes Belvedere, Unteres Belvedere och Belvedere 21. Biljett kan köpas till ett eller alla museerna, och köps i ett fristående hus där även museishopen är inrymd.

Oberes Belvedere har de mest kända verken, som exempelvis Gustav Klimts Kyssen, som är den tavla man annonserar flitigt med på stan i Wien. Man har även fler verk av Klimt, Schiele och Kokoschka, för att nämna några. Vi gick till Oberes och Unteres Belvedere. I Unteres Belvedere, som var den del av slottet som inrymde bostäderna när slottet var bebott och är sevärt av den anledningen, pågår för närvarande (till september 2019) en utställning med den amerikanska konstnären Kiki Smith. Där finns även i de gamla stallarna en fin samling medeltida kyrkokonst.

Oberes Belvedere hade (förstås) fantastisk konst. Det var dock en helt ny upplevelse för mig att människor står fem personer tjockt framför tavlan och försökte ta selfies med den. Somliga till och med då de kysstes framför den. Jag har svårt att förstå det, men jag är kanske inte tillräckligt beroende av sociala medier. Vi köpte istället med oss den tunga boken på bilden, med garanterat bättre bildkvalitet.

Lunch åt vi på Oberes Belvedere. Vi hade tur som fick ett bord då vi kom. Jag åt poke bowl med rökt lax, maken åt gulaschsoppa. På kvällen orkade vi inte gå så långt från vårt hotell och ville äta österrikiskt. Vi hamnade på Der Ringsmuth där vi blev väldigt väl förplägade.

Tidigare inlägg i serien, om Berlin här och här. Om förra årets semester med besök på bland annat Muchamuseet i Prag här.

Etikett: Gustav Klimt

Tågsemester dag 5 – Wien dag 2

Tågsemester dag 4: Wien dag 1