Cathrin Monell – Sida 11 – Cathrins bokskåp

Bokslut efter en litterär vecka

Veckan som gick har varit kortare än den vanliga arbetsveckan för många, eftersom måndagen var Annandag påsk. Vi tillbringade påsken hos mina föräldrar, och stannade även till i Tranås hos makens släkt.

Ni som följer mig på Facebook och Instagram (@cathmonell) vet att jag är med i Litterära konsulters utmaning för april. Utmaningen är att varje dag skriva en kort text om ett ord, utan att nämna detta ord eller några synonymer. Jag gillar den här typen av utmaningar, jag tycker att de skapar utrymme för lekfullhet och kreativitet i vardagen. Tyvärr brukar det vara svårt för mig att orka med dem (eller komma ihåg att göra dem) varje dag eller de flesta dagarna. Med denna utmaning har jag i alla fall bara missat en dag av åtta så här långt.

Den här veckan har jag också haft två träffar med min poesigrupp på Oscar. Vi är sex damer som ses varannan tisdag och läser egna och andras dikter för varandra. Vi sågs i onsdags utöver vår vanliga tid, och diskuterade formerna kring våra diskussioner. Ibland måste man ju ta tid för att prata om formen: hur vi ska kunna hålla oss till ämnet mer och fördela tiden jämnare mellan oss som är med. Sådant som blir viktigt i en grupp där man är ganska olika. I fredags var jag också på bokcirkel. Vi hade läst Helena Thorfinns roman Den som går på tigerstigar, som är den fristående fortsättningen på Innan floden tar oss.

I fredags fick jag så två olika förslag på omslag till min kommande diktsamling från Emelie på Type & Tell. Det var helt enkelt två jättefina förslag, och jag skulle gladeligen använda vilket som helst av dem. Om jag får säga så när de utgår från mina egna fotografier. Nu har i alla fall vi tittat på dem här hemma över helgen, och jag ska meddela vilket jag vill ha. Ännu en milstolpe som har passerats! Den jättefina bilden på mig har tagits av Martin Jonsson.

Jag skrev också i början av veckan en kort novell för Stockholmsförfattarnas bildtävling, men har redan fått beskedet att det inte blev mitt bidrag som vann biljett till Litteraturkryssningen. Jag är glad för den snabba återkopplingen, och är redan på väg till nästa uppgift. Helgen har dock erbjudit tid för återhämtning.

Ännu ett steg avklarat!

Nu har jag skickat in bilder för bokomslag till teamet på Type & Tell. Jag har jagat bilder på vårblommor i denna ovanligt kalla marsmånad. Jag hoppas att den jag skickade in är bra nog – annars befarar jag att jag får tänka om. Författarbild var jag och tog i Landvetter tillsammans med Martin Jonsson i fredags. Den här bilden föreställer dock en helt annan art av blomma än den jag till slut valde.

Att skriva baksidestext kändes som en uppgift med stor tyngd. Jag har försökt sammanfatta mitt diktprojekt som jag har jobbat med i så många år och skriva en säljande text om det. För att korrekt beskriva min bok måste jag ju sätta orden ”ångest” och ”depression” och ”hjärnblödning” på utsidan av ett bokomslag, och det känns allvarligt och som ett stort ansvar. Tack till min skrivlärare Jorun Modén och mina kurskamrater som har gått Författarkurs 3 på distans nu i vår för hjälp med att formulera detta, virtuella hjärtan och blommor till er. Jag kommer att sakna vårt klassrum på onsdagkvällar.

Tack också till maken, vars stöd jag alltid önskar mig och fortsatt hoppas på. Jag ser fram emot att kunna bära hem lådor med böcker från paketutlämningen tillsammans.

Nu tar jag kväll, och fortsätter med resan imorgon. Jag ska göra något så vanligt som att koppla av med en bok.

Fotavtryck Ekopoesi ute nu!

Idag, på Världspoesidagen, kommer diktantologin Fotavtryck Ekopoesi där jag medverkar ut. Diktantologins tema är hållbarhet. I pressmeddelandet skriver förlaget, Tolvnitton förlag: ”En poesi som förhåller sig ansvarsfullt till sin omvärld och som ser, visar och förklarar samspelet mellan människa och planet, eller för all del, bristen därav.”
Antologins medverkande är alla medlemmar på hemsidan poeter.se, där jag har varit medlem sedan 2014 under namnet Cathrin M. Jag har för närvarande 64 dikter på sidan. Jag medverkar i antologin med dikten Generationsmanifest, som handlar om utbrändhet och hur vanligt det är bland oss mitt i livet.

Jag hoppas givetvis att antologin får stor spridning och att ni ska uppskatta min dikt och resten av antologin. Nu ska jag ta och beställa några ex till mig och min familj.

https://www.bokus.com/bok/9789187724084/fotavtryck-ekopoesi/

Eller beställ den till din närmaste vänliga bokhandlare.

Novellantologin ”Sjön”

Jag har fått det trevliga beskedet från Miramir förlag att min novell ”Det drar” har blivit utvald att vara med i novellantologin ”Sjön”. Antologin siktar in sig på skräck, spänning och fantasy. Jag är väldigt glad och stolt över att ha blivit utvald. Novellsamlingen är tänkt att komma ut före sommaren, för att avskräcka från bad, säger Kristina Suomela på förlaget. Det blir den andra novellantologin jag medverkar i –30 nyanser av frihet kom ut förra året (2017) på Ordberoende förlag.

När jag först såg ämnet sjön gick mina tankar till barndomens somrar, till fisketurer och bad. Jag tillbringade mycket tid vid Vättern, just där vattnet möter den stora Tivedsskogen. Jag minns dofterna från sjön, känslan av värmen på stranden. Men också den obehagliga känslan när man sätter ner foten i gyttjan vid bryggan, och blir stucken i foten av en bit avbruten vass.

Med detta sagt, så påminner kanske miljöerna i novellen om en plats jag minns, men inte varit vid på mycket länge. Personerna är dock helt fiktiva. Jag använder väl mina egna känslor när jag skriver, det tror jag är svårt för alla författare att frigöra sig från. Så på sätt och vis har de alla ett frö, en sida av mig. Är det så som fiktion fungerar? Där har jag ett ämne för ett annat blogginlägg, en annan dag.

Nu har vi också fått veta av Kristina Suomela på Miramir förlag att tio av novellerna kommer att läsas in och ges ut som ljudnoveller. Hon har utlovat en spännande dragning, och jag hoppas att ni håller tummarna!

Som bild till detta inlägg hade jag tänkt mig en bild på vatten, för att illustrera temat ”Sjön”. Dock sitter jag i centrum, och passerar inte någon sjö till dagligdags. Det hade kunnat bli en bild på Näckrosdammen, men den är för tillfället bottenfrusen – det har varit rejält kallt några veckor nu. Så istället slår jag upp KAK:s bilatlas på södra Sverige, som får symbolisera resor, bad, sommar. Och så kokar jag mig en kopp te för att värma mig. Det dröjer länge innan någon vill bada.